En framtidsblick

103

såg dig sist", ursäktade sig Ialma, då jag inträdde i hvardagsrummet. "Sedan dess har jag varit angelägen om att träffa dig, men har först nu af Utis fått veta, att du är ledig. Om du kan gifva oss någon hjelp, så måste det sko i dag, ty vi måste besvara Olavs sista drag klockan sex, och hon är nu tro."

"Utis", fortfor hon, i det vi slogo oss ned vid schackbrädet, "var fordom en öfverdådig schackspelare men han slutade upp dermed, emedan det upptog honom for mycket. Reva har förmått honom att se på vårt parti, men han ger oss föga uppmuntran."

Hon tog fram protokollet och gjorde om dragen, medan jag tyst såg på.

"Det der är vågadt, när man har en skicklig motspelare", anmärkte jag slutligen med afseende på ett visst drag.

"Det var Revas förslag", sade Ialma, "och det föreföll mig som ett glänsande drag."

"Glänsande är det visserligen", genmälde jag, "men icke sundt, ehuru en medelmåttig spelare utan tvifvel skulle bringas ur fattningen deraf. Detta är hennes plan", fortfor jag, under det jag gjorde några drag.

"Alldeles samma drag, som Reva gjorde!" utropade Ialma litet förvånad.

"Men här är det bakslag man utsätter sig för", sade jag efter att hafva flyttat tillbaka pjeserna och åter gjort några andra drag.

"Underbart!" utropade hon. "Med undantag af