Sida 196
21. Samhällsinrättningar
196:
ståndet under denna aflägsna forntid. En sak förvånar mig imellertid. Hela historien inskärper den sanningen, att ett folk i allmänhet har ungefär så god styrelse, som det förtjenar, och att herskarnes karaktär och uppförande temligen väl återspegla undersåtarnes. Menar du, att de lastbara klasserna på din tid utgjorde majoriteten af befolkningen?"
"Det kan man svårligen påstå", genmälte jag.
"Hur kunde de då beherska den mera intelligenta majoriteten?" frågade Utis.
"Det var den gamla historien om endrägt mot tvedrägt", sade jag. "De lastbara klasserna, eller rättare, de mera intelligenta bland dem, hvilka uppträdde som ledare och hvilka de öfriga följde som en fårskock, visste hvad de ville och gingo den kortaste vägen för att uppnå det. Den intelligenta majoriteten, som du. kallar den, visste mestadels icke riktigt hvad den ville, och när den visste det, var den af helt olika tankar om sättet att uppnå målet. Med andra ord, den tillhörde olika politiska partier. Med parti förstås en organisation; och hvarje organisation har en viss benägenhet att blifva ett blott verktyg i de personers händer, som i god eller ond afsigt lyckats få tag i statsrodret. Som ledningen af båda de politiska partierna viel den tiden låg i händerna på män, hvilka i lika hög grad arbetade för sjelfviska ändamål, stodo redbara medborgare maktlösa mellan två band af lastbara intrigmakare, som skickligt arbetade hvarandra i händerna.
"Utom dessa två grupper af egoister, som kanske snarare hyste föraktfull likgiltighet för sede-
Källa: Project Runeberg ·