Sida 226
25. Åkertisteln
226
Han framtog genast en katalog i flera stora band. Ett af dem innehöll en förteckning öfver uppslagsböcker på de gamla språken — läsaren måste komma ihåg, att till dessa räknades de nu så kallade moderna språken — hvilka funnos i statsbiblioteket i Albaiiy. Då jag såg igenom denna förteckning, lyckades jag få rätt på några arbeten, som jag ville rådfråga, och förklarade mig villig att genast begifva mig till Albany.
"Det behöfs naturligtvis icke", sade han, tydligen lika förvånad öfver tanken, att man skulle fa lof att begifva sig till ett bibliotek, då man visste titlarna på de böcker, man ville hafva, som vi skulle vara, om någon ansåge sig tvungen att gå till en bokhandlare för att få läsa hans böcker.
Saken ordnades på följande sätt. Han började per telefon ett samtal med tillsyningsmannen öfver vederbörande afdelning af biblioteket, sade böckernas # nummer och begärde, att de genast skulle af-sändas.
"De böra komma hit under eftermiddagens lopp", sade han, och derpå fortsatte vi det samtal, som af brutits genom frågan om böckerna. Yi voro båda så intresserade af ämnet, att vi först vid Revas inträde märkte, huru hastigt tiden försvunnit. Hon hade kommit hem under vårt samtal och kom nu för att hemta sin far till mellanmålet, som han tyckte om att intaga i hennes sällskap.
Källa: Project Runeberg ·