Sida 286
31. Lyckliga stunder
'286
henne, då hon lutade sig ned till Ialma, som satt i andra ändan af rummet, och hviskade en fråga eller begäran till henne. 1 Ialmas ansigte lästes först ett verkligt bekymmer, men det klarnade upp, så snart hon fått förklaring på saken. I det hon skrattande sade något, steg hon upp och följde Reva. Under deras korta frånvaro hade jag tid att tänka efter, hur jag borde handla. Jag måste om möjligt vinna nästa parti; eljes komme jag kanske att förlora mark, som ej blefve lätt att återvinna.
Då jag vid Revas återkomst tog plats midt emot min förtrollande motspelerska, var jag derför lika försigtig och sansad, lika besluten att vinna seger, som jag någonsin varit med en veteran i Philidorklubben till motståndare. Första draget var mitt. Jag var derför i stånd att börja med ett drag, som för längesedan kommit ur bruk, men som var mycket farligt för en ovarsam motspelare. Oaktadt Revas modiga och till och med ärofulla försvar kunde jag vid det tjugutredje draget förklara henne för matt i två drag till.
"Jag ser tydligt, att du är min öfverman i schack", sade hon, öppet erkännande sitt nederlag. Vi spelade icke mera schack den aftonen, eftersom någon föreslog, att det skulle göras musik. Jag hade äfven sedermera afgjordt öfverhand, ehuru Reva stundom tillkämpade sig en ärligt vunnen seger. Jag gjorde det nämligen till princip att ej bevilja henne några förmåner; jag skulle i sjelfva verket icke hafva kunnat göra det utan att tillfoga henne en verklig förolämpning.
Källa: Project Runeberg ·
