Sida 247
XIX. Förbränning
FÖRBRÄNNING.
247
ju längre den hvita blodkroppen fortskrider på sin väg, desto- trängre blifva kärlen, desto starkare friktionen och desto lifligare förbränningen. Starkast blifver den naturligen i hårrörskärlen, hvilka endast en kropp i sender kunna passera, och hvilkas hufvudmassa derföre äfven ligger i kroppens yttre delar, der värmebortledningen är som störst. Vid ökad kraftutveckling öka vi äfven sjelfva vår värmeutveckling, ty desto snabbare ilar blodet genom ådrorna, desto oftare passerar det genom de små hårrörs-
kärlen — kroppens förbränningsugnar. Och ju mera värme vi inifrån utveckla, desto mera kraft står oss, under i öfrigt normala förhållanden, till buds till vårt arbete. Utifrån tillförd värme gifver oss ej denna kraft, den minskar i stället den invändiga förbränningen och dermed äfven kraftförrådet. Kyla deremot verkar i motsatt rigtning.
Det anförda torde vara nog för att gifva läsaren en klar* föreställning om sättet för värmeproduktionen i kroppen*) och för att möjliggöra ett rätt förstånd af de olika
*) Utom vid här, nu skildrade förlopp, uppstår värmeproduktion vid sjelfva matsmältningsförloppet, men den sålunda alstrade värmen spelar vid sidan af den i ådrorna och förnämligast i deras
Källa: Project Runeberg ·