Sida 154
6. Tiden efter inbördeskriget.
anclra framstående personer, färdades längs den nya kommunikationsleden till Albany vid Hudsonfloden, därifrån farkosterna bogserades ned till Sandy Hook utanför New York. Dit anländ utgöt guvernören under dånande jubel af folket och klingande fanfarer af en mängd musikkårer, innehållet af ett fat med vatten från Erie-sjön i oceanen, sålunda enligt ceremonielet „förmälande bafvet med de stora inlandssjöarna“.
Längs denna kanal bar sedan dess en betydande del af västerns spanmål skeppats till New York och därifrån vidare till Europa. I saluvärde ba dessa präriernas produkter uppgått till tusental miljoner, i indirekt värde till långt mera, ty utan den förbindelseled, som möjliggjort deras snabba ocb billiga transport till bafskusten kade den jätteutveckling, som egt rum i västern varit otänkbar ända till vår egen tid, då järnvägarna tagit de gamla kommunikationernas plats. Alt ännu fraktas längs Erie-kanalen väldiga massor af jordbruksprodukter hvarje år till New York, som bar denna vattenväg att tacka för många hundratal miljoner dollars i ren affårsvinst ocb för många tiotusental af sitt innevånarantal, b vars tillväxt ju helt ocb hållet berott ocb beror på de tillfällen till arbetsförtjänst staden kan erbjuda.
New York eger vidare äran af att vara de*n stad, inom kvars murar en af vårt århundrades alra största ocb mest omstörtande uppfinningar blifvit gjorda, ty bär var det professor S. F. B. Morse, i New Yorks universitetsbygnad, begynte de experiment, kvilka ledde till byggandet af telegraflinjen till Pbiladelpbia, redan år 1845. Amerikanarne, ocb New Yorkarne främst bland dem, insågo ögonblickligt den ofantliga betydelsen af den-nya uppfinningen ocb skyndade sig att bygga telegrafledningar åt olika håll, tils numera knappast den minsta by inom Unionens hela vida område saknar telegrafisk förbindelse med hvarje ort i den civiliserade världen. Ocb bvad detta betydt ocb betyder för den fortsatta utvecklingen af Amerikas väldiga materiella resurser såväl som af handeln i dess städer, beköfver ej vidare beröras, det inser enkvar.
Året 1863 utmärktes af ett folkupplopp, kvars like lyckligtvis aldrig skådats kvarken i New York eller i någon annan af nordens stora städer. Orsaken till utbrottet var den sedan lång tid jäsande förbitringen öfver utskrifningen af soldater för nordarmén under det långvariga inbördeskriget, en förbitring, som underblåstes genom brandartiklar i de demokratiska New-York-tidnin-garna tils densamma den 13:de Juli ofvannämda år bröt ut i öppen låga. En talrik pöbelbop anföll ocb brände en bop såväl
Källa: Project Runeberg ·
