Sida 16
1. Den nya världens upptäkt
En venetianare, Jean Cabot, undersökte en del af Nordamerikas kuster, men Henrik VIII af England, i hvars tjänst Cabot var anstäld, fäste så liten uppmärksamhet vid såväl hans som hans sons, Sebastian Cabots, resor och upptäckter i samma trakter, att ingenting till en början blef tillgjordt för att försäkra England om en del af den nya världsdelen. Spanjoren de Soto genomtågade under förloppet af några år hela det område, som nu upptas af staterna Georgia, Alabama och Mississippi, tills han själf fann sin graf i Mississippiflodens böljor, och florentinaren Verazzani, i tjänst hos kung Frans I af Frankrike, undersökte kusterna af de nuvarande Nord Carolina och New Jersey samt besökte under denna resa äfven den plats, där New Tork sedermera uppstod. Han benämde denna del af Nordamerika „Nya Frankrike“ och gjorde anspråk därpå för sin konungs räkning, medan längre norrut Cartier upptäckte St. Lawrencefloden och seglade längs denna så långt inåt landet som till det nuvarande Montreal samt tog landet i besittning på Frankrikes vägnar. Dessa upptäkter ingåfvo den berömde franske amiralen Coligny tanken att i Amerika upprätta ett stort franskt kolonialvälde, där de i hemlandet förföljda hugenotterna kunde finna en tillflykt och några expeditioner i sådant syfte utsändes äfven till de nya länderna, men sedan Coligny mördats förföll planen. En af dessa expeditioner anlade St. Augustine i Florida, Nordamerikas äldsta stad, men stridigheter med spaniorerna, hvilka gjorde anspråk på eganderätten till denna del af landet, omintetgjorde de franska kolonisationsplanerna i dessa trakter. 
Amiral Coligny. Engelsmännen å sin sida gjorde också upprepade försök att vinna fast fot i Nordamerika. Frobisher seglade under drottning Elisabeths regering in i Baffins bay och proklamerade hela landets besittningstagande för Englands räkning, medan senare den berömde Francis Drake seglade rundt Kap Horn och längs Amerikas västkust så långt norrut som till det nuvarande Oregon. Och i Virginia, så kalladt till jungfrudrottningens af England ära, sökte sir Walter Raleigh grunda en koloni, hvilken dock snart gick under, äfven den. Inga andra än spaniorerna,
Källa: Project Runeberg ·
