Sida 159
6. Tiden efter inbördeskriget.
till k vilka den mäktiga New-Yorker- organisationen förhjälpt detsamma, men på samma gång liar Tammanys lijälp ofta nog måst betalas så dyrt att demokraterna med skäl kunnat uttala en önskan om att „bli bevarade för sina vänner“. Ty endast för sakens skull gör Tammany inga tjänster åt sitt parti, tvärtom har ända sedan Andrew Jacksons tid föreningen högre och med mera eftertryck än någon annan proklamerat satsen att „bytet tillhör segraren“ — samt handlat därefter.
Nuvarande Tammany-hall. Scen vid dess invigning.
krog hölls af en af föreningens medlemmar och där sådant lef-verne fördes att lokalen af alla, som icke själfva tillhörde Tammany, mera betecknande än fint benämdes „svinstian“. Men redan år 1811 togos de första stegen i och för uppförande af ett eget, bätre hus, hvilket redan följande år blef färdigt och sedan tjänade såsom högkvarter för föreningen ända till år 1867 då dess nuvarande s. k. „wigwam“ bygdes, vid fjortonde gatan mellan Irving place och tredje avenyn.
Källa: Project Runeberg ·
