Sida 226
6. Tiden efter inbördeskriget.
Philadelphia.
ennsylvanias största stad, det gamla kväkar-samliället, livilket ända till år 1825 var Nord-Amerikas viktigaste liandelsstad, ligger på en jämn slätt mellan Delaware ocli Schuyl-kill floderna, med tvåtusen mil af de mest regelbundna gator någon stad i världen eger. Trehundra mil gatujärnvägar förmedla trafiken längs dessa gator, hvilkas fridfulla, stilla utseende gör att man knappast tror sig i Amerika då man råkat förvilla sig hälst en kort sträcka från de egentliga affärskvarte-ren. Det är också ett stående skämt i amerikanska tidningar, både i östern, men ändå mera i västern, detta om Pkiladelpliias sömniga fridfullhet, men denna till trots är kväkarstaden alt ännu unionens tredje stad, mod väldiga fabriker, storartad handel, skolor, museer och samlingar sådana knappast någon annan amerikansk stad, New Tork dock undantaget, kan uppvisa.
Det var Erie-kanalens fullbordande, som drog bort från Plii-ladelphia dess handel med den nya västern och inom kort gjorde det möjligt för New York att öfverflygla sin rival, men däraf kar ingalunda följt någon stagnation i kväkarstaden, om ock dess iit-veckling varit långt mindre snabb än både New Yorks och Chicagos. Tvärtom har Pkiladelphia ofantligt raskt skridit fram till en af jordens mest betydande industristäder, där i tolftusen fabriker tvåliundrafemtiotusen personer äro sysselsatta året rundt med frambringandet af artiklar, hvilkas värde per år stiger till femhundra miljoner dollars. Och beträffande denna arbetare-
Källa: Project Runeberg ·
