Amerikas Förenta Stater

Aldeles säkert är att ingen då tänkte på att där anlägga en stad eller öfverkufvudtaget att bosätta sig i den sumpiga näjden.

Den förste som gjorde detta var en från en plantage på ön San Domingo förrymd negerslaf, som bette Baptiste Point De Sable. Huru och när ban letat sig väg från den västindiska ön till de franska nybyggena i Louisiana ocb därifrån vidare till de ogästvänliga kärren vid stranden af Micbigansjön, vet man icke. Det enda som med säkerbet är kändt är att den engelske kommendanten i Fort Micbilimacinac — numera Mackinaw — i ett bref af år 1779 talar om att negern Point De Sable lefde såsom fångstman ocb jägare i vildmarken kring floden Checagow. Sedermera dref denne den förste innevånaren i Cbicago också ban-del med rödskinnen ocb arbetade upp sin affär så bra att en fransman vid namn Le Mai köpte ut bonom, bvarefter Point De Sable drog till Peoria, där ban snart därpå afled. Le Mai däremot fortsatte affären ocb lockade genom sin därvaro också andra kvita att bosätta sig i Portage Cbicago, såsom platsen börjat kallas.

Under de oroliga tider, som bemsökte Amerika i slutet af det sista ocb början af detta århundrade spelade Cbicago absolut ingen roll, ja få voro de som ens visste att en sådan plats fans till. Men sedan Förenta Staternas regering år 1803 köpt alla Frankrikes besittningar i Nordamerika, beslöt regeringen att bygga ett litet fäste på någon lämplig punkt vid Micbigansjön ocb att dit förlägga en militärpost för att ingifva indianerna respekt ocb aktning för den nya regeringen. Ty engelsmännen bade alt ännu det största inflytandet bland rödskinnen, bvilka visade tydlig benägenhet att helt ocb hållet förbise den nya regering, hvilken i ocb genom landets afträdande till den unga amerikanska republiken blifvit herre öfver hela det område indianerna betraktade såsom sitt.

Först ärnade man bygga fästet på östra stranden af sjön, vid mynningen af St. Josepbs-floden, men de indianer, som egde jorden, vägrade att afträda nödig mark därför ocb motsatte sig i allmänhet dess byggande, ehuru de stodo i vänligt förhållande till regeringen ocb de bvite. Då erinrade man sig att regeringen någon tid förut förvärfvat sex kvadratmil jord på båda sidor om Checagow-floden, vid dess utlopp i sjön, ocb då man tillika besinnade att man längs denna flod kunde upprätthålla kommunikationer med det inre landet beslöt man att där bygga det fäste, som i synlig måtto skulle representera Förenta Staternas makt bland västerns indianer. Ordres att bygga fästet utfärdades un-