Sida 417
6. Tiden efter inbördeskriget.
Den första kvita man, som veterligen satte sin fot inom det nuvarande New Mexicos område var en spansk äfventyrare, Ca-beza de Yaca, hvilken såsom officer tillkört den af Narvaez anförda, förolyckade expeditionen till Florida, därifrån Cabeza de Yaca med endast tre följeslagare vandrade österut, genomtågade Texas ock New Mexico samt slutligen efter oerkörda mödor ock faror år 1536 anlände till de spanska besittningarna i gamla Mexico. Hans berättelser om de indianstäder han sett ock i kvilka kan antog att skatter af ädla metaller stode att vinna, eggade spaniorernas i Mexico alltid vakna lystnad efter rikedomar så att inom de närmaste åren flera expeditioner företogos till de nyupptäckta områdena. År 1539 besökte Fray Marcos de Nizza Zuni-indianernas distrikt ock året därpå företog Francisco Yasquez de Coronado sitt redan i det föregående omnämda tåg, kvilket förde konom ända till det nuvarande Kansas. Först år 1598 egde likväl den första värkliga bosättningen af spaniorer rum inom New Mexico, i det Don Juan de Onate med en eskort af fyrahundra spanska soldater samt åtföljd af etthundra trettio kolonist-familjer tågade till det nya området samt där, norrom Ckama-floden, grundläde en koloni, hvilken kan kallade San Gabriel de los Espanoles. Sju år senare grundades den nuvarande kufvud-staden i området under det klingande namnet La Ciudad Real de la Santa Fé de San Francisco. Till en början kommo spanic-rerna väl öfverens med de indianstammar, kvilka förut egt området ock kvilka, såsom boende i värkliga städer ock byar samt förnämligast lifnärande sig med jordbruk, voro långt mindre krigiska än de kringströfvande stammarna längre norrut, men det oerkörda omvändelsenit kvaraf de spanska upptäckarne ock isynnerhet de dem åtföljande munkarne besjälades, ledde snart nog till stridigheter. En efter annan af de förut så fredliga stammarna råkade i konflikt med de kvita och slutligen bröt det jäsande missnöjet år 1680 ut i ett stort krig, hvari indianerna under anförande af köfdingen Po-pe i grund slogo spaniorerna samt helt ock hållet fördrefvo dem från kela New Mexico. Under de följande tolf åren tillbakaslogo därefter Pueblo-indianerna kvarje försök af de kvita att ånyo underlägga sig deras område, men år 1692 samlade Diego de Yargas en stark armé, slog indianerna i flera fäktningar, förstörde flera af deras städer ock un-derkufvade dem sålunda för all framtid.
Området styrdes därefter såsom en spansk koloni af ståthållare, valda af befolkningen själf, tils år 1835 den förändring införde» att ståtkållarne tillsattes af den spanska regeringen. För-
Källa: Project Runeberg ·
