Sida 419
6. Tiden efter inbördeskriget.
Bland de många tiotusenden, hvilka genomtågade New Mexico på sin väg till California, likasom bland dem, hvilka förut under liandelsresor gjort bekantskap med landet, funnos åtskilliga, hvilka senare kommo ihåg de fördelar detsamma kunde erbjuda energiskt och arbetsdugligt folk samt drogo dit sedan deras förhoppningar i andra landsändar blifvit gäckade. Och då senare Atchison, Topeka & S:ta Fé järnvägsbolaget sträckte sina banor ända fram till S:ta Fé, lockades en mängd folk in till den gamla spanska kolonin, som från denna tid kan räkna den nya utveckling, hvilken redan fört territoriet så långt at detsamma otvifvel-aktigt inom en snar framtid kommer att upphöjas till rang, heder och värdighet af stat.
New Mexico är i sina hufvuddrag ett bärgland, genom hvil-ket grenar af Klippbärgens hufvudkedja sträcka sig ända ned till gränsen af Mexico samt in i detta land. Vidsträckta, torra högslätter, omgifna af räckor af ståtligt vackra bärgspetsar samt kär och livar brutna af vattendrag, trädlösa, till utseendet improduktiva, företeende tydliga bevis för att hela området i tiden varit underkastadt vulkaniska krafters inflytelse, gifva New Mexico dess egendomliga karaktär, hvilken på grund af den sällsynt torra bärgluftens genomskinlighet blir ändå mera i ögonen fallande. Endast i dalsänkorna, där större fuktighet råder, samt högst uppe i bärgtrakterna trifvas buskar, träd och saftigare gräsarter; annars gör hela territoriet intryck af att vara förbrändt af solen och omöjligt för all kultur. Men att detta intryck ingalunda är i allo riktigt bevisas af vegetationen på livarje fläck, som kunnat öfvervattnas, ty där visar det sig att New Mexicos torra jord innehåller alla beståndsdelar, som behöfvas för frambringande af yppigt rika skördar. Ofveralt i närheten af floderna har man därför också benyttat dessas vatten för fältbevattning och de, som lyckats erhålla jord, där vatten finnes att tillgå, kunna icke nog prisa dess rika bördighet och säkerheten af det landtbruk de bedrifva. Men annanstädes inom territoriet lönar sig egentligt jordbruk als icke, utan är boskapsuppfödning den enda gren där-af, som kan komma ifråga, och af boskapsuppfödning är det åter fårskötseln, som lönar sig bäst, såsom tarfvande mindre kapital och på grund af den stora härdighet, som utmärker bärgfåren och sätter dem i stånd att trifvas på de magra betena och med den ytterst ringa tillgång på vatten, som utmärka New Mexicos högslätter. Stora fårhjordar egas af de inom territoriet ännu rätt talrika Navajo-indianerna, hvilka vandra från trakt till trakt med sina hjordar, följande gräsväxten, som lockas fram än i en
Källa: Project Runeberg ·
