Sida 45
3. Revolutionen och dess orsaker
icke tillbaka for att deltaga i de rysligheter som begingos af vildarna. Ingenting af afgörande slag föreföll emellertid under hela detta år på krigsskådeplatsen och, sedan ett försök af den engelska regeringen att åstadkomma fred strandat mot amerika-narnes motvilja att antaga något mindre än fullständig oafliän-gighet, var intet annat att göra än att på våren åter upptaga den långvariga och blodiga kampen.
Under 1779 uträttades häller icke någonting af afgörande vikt. Clinton höll New York besatt och gjorde därifrån smärre ströftåg, under hvilka ofta träffnin gar föreföllo med amerikanarne, som i allmänhet behöllo öfvertaget, och några af engelsmännens mest framskjutna ställningar stormades af de kontinentala trupperna, livilkas roll egentligen inskränkte sig till att noga öfver-vaka fiendens alla rörelser och förekomma att han gjorde någon oförutsedd manöver. I söder däremot vunno engelsmännen flera framgångar gentemot amerikanarne, men kunde skörda föga eller inga frukter af sina segrar, tack vare de fiendtliga trupper, som uppehöllo ett oafbrutet guerillakrig mot inkräktarne, uppsnappande deras proviantforor, brännande deras förrådsmagasin och anfallande dem så ofta en mörk natt eller någon annan gynsain omständighet rättfärdigade hoppet om framgång. Savannah i Georgia belägrades af fransmän och amerikanare tillsamman, men ett försök att storma staden tillbakaslogs med stora förluster. En mot de mordiska rödskinnen i nordvästern utsänd expedition gjorde däremot för långa tider framåt slut på deras krigslust genom att härja och bränna hela det område, där de s. k. sex nationernas städer, byar och vidsträckta odlingar voro belägna. Deras makt blef därigenom slutligt bruten .och fredliga förhållanden för framtiden säkerstälda i gränsmarkerna.
Det följande året var om möjligt ännu fattigare på viktiga krigshändelser. I norden uträttades stort ifigenting annat än att engelsmännens ströftåg från New York tillbakaslogos. Anfallsvis kunde Washington icke gå tillväga med sin utsvultna, i trasor klädda och dåligt beväpnade armé, inte ens sedan en ovanligt sträng köld' isbelagt alla vatten omkring New York och rentaf tycktes inbjuda till fen attack på staden. Och i söder fortgick samma guerillakrig eom förut utan att medföra några afgörande fördelar för någondera parten. En ny flotta, bärande sextusen man trupper, skickades från Frankrike, dit den unge markisen Lafayette, Washingtons varma beundrare och trogna vapenbroder under hela kriget, rest för att upplifva det tynande intresset för Amerikas frihetskamp. Först följande år blef vo dessa franska
Källa: Project Runeberg ·
