Sida 525
6. Tiden efter inbördeskriget.
År 1534 upptäckte de två spanska anförarne ock resenärerna Mendoza och Grijalva nedra California, kvarefter californiska bukten undersöktes af ingen mindre man än eröfraren Cortez själf, ock åtta år senare seglade en annan spansk äfventyrare, Cabrillo, så långt norrut längs kusten som till Kap Mendocino, kvilket han namngaf efter vicekonungen af „Nya Spanien“,, Mendoza. År 1579 besö'ktes denna del af världen veterligen for första gången af en man af anglosaxisk ras, i det nämda år den berömde engelsmannen Francis Drake följde Californias kust äfven längre åt norr än Cabrillo samt benämde det land kan såg „Nya Albion“, ock år 1602 slutligen upptäckte spanioren Yizcaino San Diego ock Monterey bukterna. California, som erhöll sitt namn af en spansk författare, kvilken dit förläde handlingen i en af sina noveller, därvid kan dock uttryckligen kallade California en ö, blef genom dessa olika upptäcktsresandes beskrifningar småningom kändt ock såsom vanligt med alla spanska kolonier på grund däraf snart nog ett fält för missionärers af olika munkordnar omvändelsearbete. Nedra (Baja) California, som alt ännu tillhör Mexico, kade ända sedan år 1697 sett missionstationer uppstå inom sitt område, men till öfra California kommo munkarna först år 1769, då pater Junipero Serra grundläde en mis-sionsstation vid det nuvarande San Diego. Därmed var den egendomliga civilisation grundlagd, kvilken ända tils upptäckterna af guld lockade hundratusental äfventyrare af nordlig börd till området, betingade Californias utveckling.
Den ena missionsstationen växte upp efter den andra ock fick sig tilldelad vida sträckor jord, den munkarna förstodo att bearbeta med tillhjälp af de till kristendomen omvända indianerna. Väldiga fält odlades såsom åker, fruktträd importerades ock planterades ut i tusen ock tiotusental, boskapsstationer inrättades i sammanhang med kvarje mission, vingårdar anlades ock på en del håll inrättade de fromma, men därför icke mindre praktiska ock om denna världens goda måna fäderna stuterier, k vilka gjorde Californias hästar berömda långt förr än amerikanarne någonsin ens tänkte på att statens tunna, eggande luft ock torra jordmån voro såsom skapade enkom för uppfödning af ädla, uthålliga ock snabba hästar. Längs kela kusten, där regnfallet var fullt tillräckligt för alt slags jordbruk, uppstodo missionsstationerna och då deras produktion snart blef för stor för den egna förbrukningen måste munkarna se sig om efter utvägar att utbyta öfver-skottet dels mot artiklar de själfva beköfde, dels mot kontanter.
Källa: Project Runeberg ·
