Tillbaka Read Runeberg

Amerikas Förenta Stater

Originalsida 733
Originalsida 733
Originalsida 732
Originalsida 733
732–733

Sida 733

6. Tiden efter inbördeskriget.

Redan New Orleans’ topografi vitnar om en helt annan tid än den närvarande. Nutida amerikanska städer utläggas i regeln med breda, hvarandra i räta vinklar skärande gator, lätta att liålla reda på, lätta att öfvervaka beträffande ordning och renlighet samt ekonomiserande med utrymmet så mycket sig göra låter. I New Orleans däremot löpa kufvudgatorna i half cirkel, följande flodstranden åt samt återkallande i minnet den tid, då staden var en liten by, hvilken icke hade råd till annat än att på bästa görliga sätt begagna sig af naturförhållandena, som det skulle kräft stora kapital att reglera och förbätra. Ursprungligen egande formen af en halfmåne, har staden småningom vuxit till i riktning längs floden, tils densamma numera närapå har skepnaden af ett jättestort S, tolf mil i läng, men endast tre i största bredd. Grunden är öfveralt uppslamningsjord, hvilken ställvis är så låg, att vissa delar af staden, som icke blifvit utfylda, ligga ända till fyra fot under [-högvatten-.-] {+högvatten- .+} stånd. Dräne-ringssystemet i staden är därför också det tänkbart egendomligaste.

Dagvatnet från gatorna flyter i öpna kanaler, ur hvilka det- Soekerforaling i New Orleans.

samma pumpas medels jättestora ångmaskiner, som kunna uppsuga fyratiotvå miljoner gallons dagligen, till en punkt, därifrån det flyter ut i Pantchartrain sjön, fem mil norr om staden. Fordom var New Orleans på grund af otillräckligheten af detta drä-neringssystem en af de ohälsosammaste städer, där gula febern och andra epidemiska sjukdomar litet emellan anstälde fruktansvärda härjningar, men i mån som några af de lägsta delarna af staden genom påfyllning blifvit höjda, medan samtidigt genom uppställandet af större och kraftigare pumpvärk snabbare tömning af kanaler åstadkommits, har hälsotillståndet i staden betydligt förbätrats och dödlighetssiffran sänkts.

Mot öfversvämningar är New Orleans skyddadt genom de dambygnader — levees — hvilka redan i det föregående, i kapitlet om staten Louisiana, beskrifvits. Den särskilda sträcka levees, som hindrar Mississippi att vid högt vattenstånd taga vä-

Källa: Project Runeberg ·