Sida 764
6. Tiden efter inbördeskriget.
hade sina hemvist i Mexico. Alla dessa, likasom de få kvarlef-vande af Iowa-stammen, lefva i tält, „tepees“, och ha hittils motsatt sig alla åtgärder afsedda att bibringa dem någon kultur, såsom inrättandet af skolor, fördelandet af jorden i smärre lotter åt de enskilda individerna.
„Absentee Shawnee“-stammen, bestående af omkring sexhundra femtio individer, har däremot i likhet med den femhundra personer — hvaribland ett stort antal halfblod — räknande Pa-thawatomie-stammen låtit tilldela sig jord i farmlotter. Dessa
bo nu i dugliga hus samt drifva ett jordbruk som gjordt dem till välmående farmare, 'hvilkas barn besöka skolor och sålunda alt-mera civiliseras.
I västra delen af territoriet innehafva Crapahoe- och Cliey-erme-stammarna — den förra om innemot ettusen trehundra,, den senare om något öfver tvåtusen tvåhundra personer — ett område af sextusen sjuhundra kvadratmil, med s. k. agenter i närheten af Tart Reno, där sex kompanier reguliära soldater ligga i garnison. Cheyerme-indianerna tillhöra den fordom så vidt utbredda Algonquin folk familjen och hade sina hemvist i trakterna kring „Red River of the North“, därifrån de fördrefvos af Siouxstammarna, hvarefter de fölen tid lefde i trakten af Black Hills bärgen i South Dakota. För omkring femtio år sedan delade sig stammen, i det ett antal Ckey-erme-indianer slöto sig till Ara-pahoe-indianerna och de öfriga ingingo förbund med Sioux-stam-marna i norden. År 1864, efter ett på ett hundratal Cheyennes af Colorado milis anstäldt blodbad, grepo dessa till vapen och kämpade med sådan hårdnackenhet
Arapahoes.
Cheyenne-läger,
Källa: Project Runeberg ·
