Sida 850
6. Tiden efter inbördeskriget.
nat saklöst utbetala sådana oerhörda summor, talar tydligare än något annat för Förenta Staternas ofantliga rikedom, men på samma gång måste också en blick på dessa siffror ovilkorligt föranleda litet livar till frågan, huruvida så stora utgifter och följaktligen så dryga skatter värkligen äro af nöden, huruvida det icke vore bätre politik att låta folket själft behålla något mera af de rikedomar landet producerar. Och då litet hvar har sig bekant, att af statsinkomsterna ett procenttal, som skulle förefalla oerhördt högt, om det noggrant kunde angifvas, blifvit bokstafligen bortslösadt och gått till spillo, kan ingen värja sig mot öfvertygelsen, att ett eller annat icke är såsom det borde vara inom Förenta Staternas finansförvaltning, dess skattkammar-väsende.
„Politik“ svara amerikanare på alla frågor åt detta håll, anseende sig därmed hafva tillfyllesgörande förklarat, hvart de många tio- och hundratalen miljoner tagit vägen, och för enhvar, som något blickat in i amerikanska statsförhållanden, är förklaringen, afgifven i det enda, altomfattande ordet „politik“, tydlig nog, men i stället uppstår frågan, hvarför i ett fritt land, där folket ju själf eger makten att ställa om regeringen och lagstiftningen sig själf till största fromma, sådan politik får och kan bedrifvas, att en betydande del af landets finansiella kraft användes för olagliga ändamål — med ett ord förslösas. Och på denna fråga utfalla svaren högst olika samt desto mera otillfredsställande ju mera nationelt amerikanskt sinnad den svarande är. Ty det politiska området är ett, där hvarje amerikanare stiger med största försiktighet och där han lättare tar anstöt af öppen kritik än på något annat. På tal om landets konstitution skola vi härnedan söka i någon mån förklara, hvarpå den politiska korruptionen i landet beror.
De olika stater, hvilka bilda den nordamerikanska unionen, hafva en sammanlagd statsskuld af tvåhundra tjugutre miljoner dollars netto, grefskapen äro skyldiga etthundra fy-ratiotvå miljoner och sjuhundra sjuttionio af de största städerna hafva en sammanlagd skuld af fyrahundra sjuttio miljoner, summor hvilka sedan år 1880 undergått en icke obetydande förminskning och fortfarande år för år blifva alt mindre. De kontanta penningar, som för närvarande befinna sig i cirkulation, uppgå till ettusen femhundra miljoner dollars, däraf en fjärdedel utgöres af guld, ungefär lika mycket i Förenta Staternas banknoter (sedlar) samt en åttondedel i under unions-regeringens kontroll stående privatbankers sedlar och en fjärde-
Källa: Project Runeberg ·
