Sida 872
6. Tiden efter inbördeskriget.
till de aflöningar, som betalas på andra områden af mäns 111 g värksam-ket, om ock bra nog i jämförelse med de löner motsvarande funktionärer åtnjuta i Europa. Följden liäraf är också helt naturligt den, att lärare- och lärarinneplatser i almänhet icke äro synnerligt eftersökta, ty om också unga kvinnor och mån till en början kunna finna l-ikligare ersättning för sitt arbete på denna bana än på andra, så ega de i stället endast mycket ringa utsikter till be-fordran och en bätre framtid, för att icke nämna någonting om svårigheten att ens med alra största och längst gående sparsamhet kunna aflägga något för ålderdomen. Medelbildningeu hos dem, som hafva sig det uppväxande släktets undervisning anförtrodd, är därför icke häller på långt när så hög som önskligt vore, och detia kan naturligtvis icke förfela att återvärka oförmånligt på den undervisning, som meddelas.
Detta sistsagda innebär dock ingalunda, att den almänna folkbildningen, medelbildningen hos det amerikanska folkets stora massa, är lägre än hos folken i de europeiska länderna. Tvärtom är det nog fallet, att undervisningen i de aineiåkanska bottenskolorna är mera omfattande och grundligare än i Europas folkskolor, hvai-för också menige man i Förenta Staterna i medeltal ega ett stöiue mått af kunskaper än motsvarande samhällslager i Europa. Men härmed upphör också Amerikas (d. v. s. Förenta Staternas) försteg på bildningens område, ty antalet af dem, som förvärfva sig ett större mått af skolkunskaper än det som kan in-hemtas i de egentliga bottenskolorua, är jämförelsevis litet. Och ändå mindre i förhållande till hela befolkningen är antalet af dem, hvilka i universitet, colleges och andra fortbildningsläro-värk söka en högre bildning och mera vidsträkta kunskaper på almänna områden.
I Förenta Staterna finnes därför icke häller ännu ens en början till det „literära proletariat“, som blifvit så ofantligt talrikt i många europeiska länder. Den praktiska dugligheten och de praktiska kunskaperna inom olika värksamhetsområden skattas högst, almän bildning och „improduktiva“ kunskaper komma i andra rummet. De flesta gossar och unga män egna sig därför i regeln åt praktisk värsamhet inom olika affärsgrenar redan vid en långt tidigare ålder än hvad vanligen är fallet i Europa, långt innan de under europeiska förhållanden ännu skulle hafva afslu-tat sina studier i skolor och universitet.
Men därvid bör också mäi-kas, att läslusten hos amerikanare i almänhet är ofantligt mycket mera utvecklad än hos européer, och att därför värklig själfuppfostran är långt mera allmän också
Källa: Project Runeberg ·
