Amerikas Förenta Stater

År 1826 hacle den nya anlägningen redan nått en så pass stor betydenhet att Peter Minuit utnämdes till dess förste guvernör och hans första viktiga embetsåtgärd var att genom ett formligt köpekontrakt med de indianska egarne tillliandla sig hela Manhattan-ön — för ett pris af tjugufyra (24) dollars d. v. s. ungefär lika mycket som nu i vissa delar af staden New York betalas för en kvadrattum jord.

Yid denna tid hade redan så många kolonister från olika delar af Nederländerna kommit öfver till „Nya Amsterdam“ att en del af dem spridde sig öfver till fastlandet, där en af deras

första anlägningar blef „Breuckelen“ — sedermera genom förvrängning Brookland och slutligen Brooklyn. Den nyanlagda staden hade emellertid blifvit belastad och visade sig vara ett godt skydd mot indianerna, med hvilka dess innevånare snart kommo i delo och hade många strider att utkämpa. Segern stannade på långt när icke altid i de hvitas händer utan förstörde rödskinnen en mängd af de längre bort belägna nybyggena och då härtill kom en alt starkare vorden spänning med de engelska puritanernas kolonier i norr samt med de svenska nybyggena längs Delawarefloden i söder blef den holländska kolonins ställning snart alt svårare. För en tid lyckades det visst den kraftige guvernören Peter Stuyve-sant att skydda de holländska besittningarna samt att betydligt utvidga deras område — bland annat genom eröfringen af „Nya Sverige“ — men år 1664 togs staden jämte det därunder lydande området i besitning af en engelsk armé och flotta. Engelsmännen fördrefvos visserligen, sedan de innehaft landet under nio år, för en tid af några månader af holländarne, men vid fredsslutet år 1673 afträddes kolonin slutligt till engelsmännen, hvilka redan vid sin första eröfring däraf omdöpt kolonin till New York.

Under den engelska likasom under den holländska tiden styrdes New York af guvernörer, vid hvilkas tillsättande kolonins befolkning ieke egde utöfva någon talan, mes medan de kolländ-

Guvernör Stuyvesant.