Sida 258
XII. Lagarne för telegrafliniers laddning och urladdning
•258
telegrafering urladdningsströmmen under en del af tidsintervallen emellan tvenne på hvarandra följande hufvudströmmar är i tillfälle att sprida sig åt båda ändar af linien, synes det emellertid vara påtagligt, att ledningens elektrostatiska verkningar härvidlag förorsaka förminskning uti mängden af den elektricitet, som vid ledningens jordända eljest skulle strömma ned i jorden. Dessutom föranleda de, att nedströmningen vid jordändan vidtager sednare, än om ledningen vore fri från ifrågavarande verkningar. Enahanda förskjutning af signaleringen föranledes af induktionsströmmarne inom mottagningsapparaten, likasom ock af jernets koercitivkraft uti elektromagneten och ankaret, af häfstångens vis inertiæ m. m.
§ 96. Den mängd elektricitet, som under en lednings uppladdning genomströmmar de särskilda genomskärningsareorna af densamma, är under det ena tidsmomentet ej lika stor som under det andra. Likaledes är genomströmningen i hvarje särskild genomskärningsarea under urladdningen variabel i afseende på qvantiteten af elektricitet. Strömstyrkans till- och aftagande tydliggöres enklast på kemisk väg. Vid liniens jordända t. ex. leder man strömmen igenom en kemiskt preparerad pappersrimsa, som matas fram på vanligt sätt. Emellan tvenne mot hvarandra stälda metallspetsar utgör denna rörliga (fuktiga) pappersrimsa ledande förbindelse. När strömmen genomgår rimsan, förorsakar han i henne en mörkblå eller violett kemisk utfällning, hvarigenom på rimsan kan erhållas vanlig morseskrift. Utfällningen och den deraf förorsakade färgningen blir så mycket intensivare, ju starkare den genom rimsan gående strömmen
Fig. 156. B
varit. Fig. 156 visar ett streck, som på detta sätt erhållits å rimsan. Vid C, der färgningen först blir tydligt märkbar, är densamma föga intensiv. Derefter tilltager intensiteten till punkten A Från A till B är intensiteten konstant. Derefter aftager den till D, hvarest färgningen upphör att vara tydligt märkbar. Stycket CA representerar den tid, under hvilken den punkt af ledningen, i hvilken rimsan är insatt, befunnit sig uti föränderligt tillstånd under uppladdningen. Stycket AB representerar den tid, under hvilken denna punkt på ledningen befunnit sig uti oföränderligt tillstånd. Stycket BD representerar den tid, under hvilken samma punkt befunnit sig uti föränderligt tillstånd under urladdningen.
Laddningstidens noggranna bestämmande på experimentel väg möter svårighet derutinnan, att det ej är möjligt att iakttaga det tidsmoment, i hvilket elektriciteten börjar att genomströmma observationsinstrumentet — af hvad slag detta än må vara — och det tidsmoment, i hvilket strömningen alldeles upphör. Tidsintervallen emellan dessa moment utfaller olika allt efter observationsinstrumentets olika känslighet.
Källa: Project Runeberg ·
