Sida 324
XIV. Nåltelegrafer; magneto-induktionsnyckel; visaretelegrafer
•324
stoppstiften, mot hvilka de yttre nålaine slå, förskjutas till höger eller venster; till följd hvaraf nålarne kunna få göra större eller mindre utslag åt ena eller andra sidan; hvilket är af nytta, när konstanta luftströmmar hålla nålarne i sned riktning.
Ii är en inrättning, medelst hvilken apparaten kan kastas ur linien och åter insättas i den.
Vid kabeltelegrafering användas ej sällan nåltelegrafer, dock af helt annan konstruktion än de nu beskrifna. Vi återkomma längre fram till degsa nyare nåltelegrafer.
§ 112. Mot Morsetelegrafen har man med fog anmärkt, dels att dess stationsledningar äro ganska invecklade, dels ock att dess begagnande förutsätter mycken öfning och vana.
Visaretelegraferna hafva deremot särdeles enkla stationsledningar. De vanliga bokstäfverna äro i alfabetisk ordning placerade vid omkretsen af en vanligen liggande rund tafla, i hvars midt ändan af en derunder stående axel skjuter upp. På denna ända är anbragt en horisontalt gående vef, som med sitt handtag sträcker sig till eller utöfver taflans omkrets. Telegraferingen går helt enkelt till på det sättet, att man vrider vefven så, att den kommer midt öfver den bokstaf, man vill angifva, samt der gör ett uppehåll. Elektriciteten öfverflyttar denna rörelse till en å mottagningsstationen befintlig visare, hvars axel befinner sig i medelpunkten af en mindre, äfvenledes rund tafla, vid hvars omkrets bokstäfverna också äro utsatta i alfabetisk ordning. Visaren följer vefvens rörelse så, att begge passera samma bokstäfver i samma ögonblick; och, när vefven får stanna öfver en viss bokstaf på sin tafla, pekar visaren, som stannar i samma ögonblick, på samma bokstaf på sin tafla.
Deremot hafva visaretelegraferna ofta ett, hvad man skulle kunna kalla, mera inveckladt maskineri, som till följd af mekanisk nötning m. m. lättare kan komma i olag, hvarvid apparaten vanligtvis måste sändas till en verkstad för att repareras. Denna olägenhet skulle kunna skattas lika med olägenheten af Morsetelegrafens mera invecklade ledningar.
Att förvärfva nöjaktig färdighet att expediera med visaretelegraf, torde allmänhet erfordra lika lång tid, som åtgår för ernående af sådan färdighet att expediera med morse-telegraf. Det är väl sant, att det kan vara möjligt för nästan hvilken person som helst att, så godt som utan ali föregående öfning, afsända ett telegram med visaretelegraf; men med ungefär enahanda framgång kan ock en person gripa sig an med morse-telegrafering, redan efter några få dagars öfning. Om likväl visaretelegraferna skulle i detta hänseende hafva ett litet försteg framför morse-telegraferna, så hafva de sednare deremot större företräden i andra hänseenden.
Med morse-telegraferna kan man, utan repetition, telegrafera på längre håll, i synnerhet om man begagnar sig af öfverdragning, hvilken utväg ej står visaretelegraferna till buds.
När skrift afläses från visaretelegrafen, är det svårt att genast nedskrifva bokstäfverna i den ordning de komma, i synnerhet om telegraferingen sker raskt. Telegrafisten måste nemligen med ögonen oaflåtet följa visarens rörelser. Han
Källa: Project Runeberg ·
