Sida 498
XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
•490
ningen, som från början ej kan belt och hållet undvikas eller, der stolpafstån-det eller hatthöjden varierar, efteråt åvägabringas genom temperaturvexlingar^
Alltid måste man å flertrådig linie iakttaga, att samtliga trådarne varda å samma stolpar fästade vid hattarne.
För hattarnes anbringande å krokarne inskrufvas dessa sednare i något fast föremål, t. ex. en timmervägg. De för hattarne afsedda ändarne af krokarne omlindas jemnt och hårdt samt i ej för tjocka lager med våt hampa eller vått lin. Efter pålindning af ett dylikt lager påskrufvas en hatt, hvarigenom omlindningen packas tillsammans så, att den, efter hattens afskrufvande, ånyo kan tillökas något. På detta sätt blir omlindningen slutligen så hård, att i densamma bildas rätt fasta gängor, svarande mot gängorna i hatten. Noga måste tillses, att någon tåga af pålindningen ej hänger ned i hattkupan.
I stolpen inskrufvas krokarne med de på dem fästade hattarne. Öfversta kroken sättes omkr. 5 tum nedan om stolpens topp; den dernäst 1 fot lägre på stolpens motsatta sida o. s. v. I händelse trådantalet i förhållande till stol-parnes längd sådant medgifver, kan afståndet mellan trådarne tagas större. Ju större afståndet göres emellan trådarne, desto mindre lätt komma trådarne i beröring med hvarandra, när de genom stormar eller af andra anledningar bringas ur sitt normala läge.
§ 160. Tråden utlägges på marken, innan han på hattarne upplägges. Han aflindas från ringarne antingen på sådant sätt, att en man tager trådringen omkring kroppen (öfver ena axeln) samt »dansar» ut densamma, eller helst derigenom att inuti ringarne insättes en särkild »trådvindare», som sedermera af tvenne man bäres fram i liniens riktning.
Tråden utlägges alltid på den sida om stolparne, på hvilken han skall å dessa uppläggas.
Innan tråden upplägges, bör han noga besigtigas. Der flagor eller brakor förekomma, aftages tråden, för att derefter, på sätt här nedan nämnes, ånyo hopfogas. Fel af dylik art påträffas lätt, om en man, som går fram utefter tråden, dervid låter densamma glida genom blånor eller lin, som han håller i handen. När förut begagnad tråd skall uppläggas, behöfver han ofta »sträckas». Detta sker enklast i sammanhang med den egentliga trådspänningen, hvilken, sedan tråden blifvit upplagd å samtliga hattarne från och med näst föregående spännhatt till och med den, vid hvilken han skall fästas, verkställes medelst lina och block, som angöres dels vid en följande stolpe och dels uti en å tråden anbragt spänntång (fig. 81, sid. 118) eller spännhank. När bukter å tråden skola utjemnas, användas vid linan flera man, hvarjemte den näst föregående spännhattstolpen då behöfver förses med provisoriskt stag. För vanlig trådspänning används endast en man vid linan.
Utomlands nyttjar man för uträtning af bukter en särskild sträckinrättning, som visas i tigg. 298 och 299, hvilken emellertid, såsom här i landet icke antagen, ej torde behöfva närmare beskrifvas. Tråden uträtar sig för öfrigt förr eller sednare af sig sjelf till följd af sammandragningen vid köld. Såsom
Källa: Project Runeberg ·
