Lärobok i telegrafi

•518

på stolpdistansen. Om t. ex. afståndet mellan stolparne A och B är 60 meter, men emellan B och C 110 meter och tråden vid +15° temperatur spännes mellan A och C så, att han emellan stolparne A och B intager den i tabellen utsatta sänkning af 0,912 meter motsvarande en spänning af 49,3 kilogram = 116 €6, kommer densamma emellan stolparne B och C att få en sänkning.

,, 0,912.110*

k — -^- = 3,065.... meter.

Upplägges deremot på ifrågavarande ställe tråden så, att den vid stolparne B och C

fastgöres, samt att densamma mellan dessa stolpar vid —30" kommer att få en spänning af 140

kilogram, finna vi enligt formeln (1), sid. 514, att sänkningen af tråden mellan stolparne B

och C vid sistnämnde temperatur bör blifva

,„ 0,1. 1102

— —g—= l.08____ meter.

Trådens längd emellan i fråga varande stolpar blefve vid denna temperatur, enl. form. (3) sid. 515

8 1 082

I = 110 -f 3~ ^ = 110,0283 meter.

Vid +15° temperatur skulle trådens längd alltså göras = 110,0283 (1 + 0,000012 . 45) = 110,087715282 meter. Enligt form. (4), sid. 515, svarar denna längd mot en sänkning af

T /3 . 110. 0,087715282 k = 1/ -^--- 1,9022 meter.

Enligt form. (2), sid. 514, finna vi denna sänkning svara emot en spänning 0 1 1102

s = ' ' - = 79,5 kilogram = 187 ti.

8 . 1,9022 8

Sammanställa vi nn:

Sänkning Skilnad Spänning Skilnad

vid—30°, vid-f 15" vid—30°, vid+15°

stolpdistans = 60 meter 0,320 0,912 0,592 140 49,3 90,7

» =110 •> 1,08 1,9022 0,8222 140 79,5 60,5

så finna vi, att sänkningen måste variera mera på längre linier, spänningen deremot mera på kortare linier.

Upplades tråden mellan stolparne A och B samt B och C vid —30° temperatur, utan att tråden fastgjordes vid B — deremot kan man anse tråden vara fastgjord både vid A och C —; så skulle med stigande temperatur tråd gå öfver ifrån den kortare stolpdistansen A—B till den längre B—C; ty om tråden fastgjordes äfven vid B, skulle, såsom vi funnit af exemplet, vid en temperatur af -f-15° spänningen i stycket A—B utgöra endast 49,3 kilogram, hvaremot spänningen i stycket B—C skulle utgöra 79,5 kilogram. Stolpen skulle alltså dragas åt C till med en kraft af 30,2 kilogram; lossades tråden vid B, skulle så mycket tråd gå öfver från A—B till B—C, att spänningen blefve lika åt båda hållen.

Vid fallande temperatur går åter tråden öfver från den längre stolpdistansen till den kortare.

Följden deraf, att stolpdistansen tages olika, blir alltså den, att vid vexlande temperatur antingen tråden kommer att löpa fram och tillbaka öfver den mellanliggande isolatorn, eller ock att mellanstolpen af tråden drages åt ena eller andra hållet. Det förra inträffar, om tråden löper fritt i den mellanliggande isolatorn, det sednare deremot, om tråden är vid denna fastgjord.

Om, såsom vanligen är förhållandet, tråden lägges upp sommartiden och i förevarande fall fästas vid mellanliggande isolator med lika stark spänning åt ömse håll; kommer stolpen på vintern att dragas åt det håll, der stolpdistansen är mindre. Det är sålunda behöfligt att i detta fall från början göra spänningen på den längre stolpdistansen starkare, hvilket för öfrigt påkallas deraf, att sänkningen der eljest faller sig allt för stor.