Lärobok i telegrafi

•517

Af tabellerna framgår, att sänkningenftilltager långsammare, allt efter som temperaturen stiger. Under det att sänkningen på en linie med 202 fots stolpdistans tilltager med 3,64 tnm, när temperaturen stiger från —30° till —26°, tilltager densamma med endast 1,84 tum, när temperaturen stiger från -f-25° till +30°. Längdtillökningen är deremot konstant.

Om man jemför trådens spänning för de särskilda temperaturerna vid de här ofvan upptagna olika spännvidderna, finner man, att spänningen å större spännvidd öfver allt är starkare utom vid —30°, vid hvilken temperatur den är lika. För att kunna, der spännvidden å ömse sidor om en stolpe är olika, upplägga tråden så, att nyssnämnde olikhet i spänning verkligen uppkommer, måste tråden vid deuna stolpe fästas. Tråden drager då stolpen i riktning mot den större stolpdistansen. Utan dylik fastgöring skulle väl tråden ock kunna uppläggas så, att vid —30° i densamma uppkomme den afsedda maximispänningen af 140 kilogram. Äfven vid hvarje högre temperatur vore då spänningen lika å ömse sidor om den här ofvan antydda stolpen, hvilket förutsätter ett öfverglidande af tråden från den längre stolpdistansen till den kortare vid fallande temperatur samt i motsatt riktning vid stigande temperatur.

Oin vid kurvor, der, för att förminska trådens spänning, stolpdistansen tages mindre, tråden ej fästades vid näst sista stolpen i raka linien, vore det omöjligt att dylik förminskning bereda. Om åter, sedan tråden vid nämnde stolpe blifvit fästad, för tråduppläggningen i kurvan tages samma spänning som på raka linien, komme vid hvarje lägre temperatur spänningen i kurvan att bli starkare än på rak linie, hvilket vore motsatsen af hvad man åsyftat. För att vinna ändamålet, måste tråden i kurvan uppläggas med betydligt mindre spänning än i raka linien, hvilket visserligen med säkerhet skulle ernås derigenom, att sänkningen i kurvan toges lika stor som på raka linien. På sådant sätt komme emellertid näst sista stolpen i raka linien, i synnerhet der trådantalet vore stort, att bli utsatt för en stark brytning i riktning från kurvan, till följd hvaraf samma stolpe skulle behöfva starkt för-sträfvas på den mot raka sträckningen vända sidan. Man åtnöjer sig derföre i kurvan med den sänkning, något drygt tagen, som svarar mot den derstädes befintliga stolpdistansen för rak linie beräknad.

Mera härom längre fram.

g 167. I det förestående har icke fästats afseende vid den sträckningsförlängning (inom elasticitetsgränsen), som bibringas tråden till följd af spänningen, och hvilken förlängning blir större för de lägre temperaturgraderna, enär vid dessa spänningen är större. För urglödgad tråd af god beskaffenhet beräknas denna förlängning till 0,000054 af trådens längd för en spänning af 1 kilogram på qvadratmillimetern. Då vi i det föregående antagit största tillåtna spänningen per d-m.m. = 10 kilogram, skulle här kunna komma i fråga en trådförlängning per 60 meters stolpdistans af 60X0,000054X10 = 0,0324 meter. Till följd af sträcknings-förlängningen kommer sänkningen vid —30° i sjelfva verket att utgöra mer än hvad tabellen upptager. Temperaturen kan alltså få ytterligare falla, innan sänkningen går ned så mycket, att den tillåtna maximispänningen (= '/< af absoluta styrkan) inträder. Trådens sträck-barhet utgör alltså en säkerhet för dess hållbarhet.

Maximiförlängningen inom elasticitetsgränsen är för urglödgad tråd af god beskaffenhet = minst 0,0008 af trådens längd; denna förlängning förutsätter en spänning af minst 14,81 kilogram per □-millimeter, således 50 % mer än den spänning, som vid förestående beräkningar tagits till grund.

Vid uträkningen af talen i 5:te och 6:te kolumnerna har man gått ut från form. 2 sid. 514; och har (för tråd JV2 8) vigten per längdenhet (metern) blifvit för enkelhetens skull satt = 0,1, ehuru densamma enligt tab. å sid. 513 egentligen skulle vara = 0,1096. Man finner, att tråden, när den upplägges sommartiden, bör sträckas vid 60 meters stolpdistans med en kraft af 1 à 1,3 ctnr.

Der afståndet emellan stolparne är olika, blir sänkningen för samma spänning olika. Mail finner af form. (1) sid. 514, att sänkningen i detta fall är proportionel mot qvadraten