Sida 104
Spartacus ...
verkställd laryngo- l. tracheotomi. Enär anfallen hafva benägenhet att återkomma, är det af vigt att noga ordna dieten och digestionen samt iakttaga den bästa hygieniska vård. Denna glottis-kramp bör icke förvexlas med s. k. psevdokrup l. falsk krup (se Krup), som likaledes ibland, ehuru oriktigt, benämnes Laryngismus stridulans. -- Kramp i röstspringan hos äldre personer, derigenom att några främmande partiklar, en brödsmula eller dylikt, inkomma i luftstrupen (»vrångstrupen»), karakteriseras, så länge röstspringan icke är fullt sluten, af ett långdraget pipande ljud under en mycket försvårad inspiration. Undantagsvis kan denna glottis-kramp hos äldre medföra döden, men i de allra flesta fall aflägsnas den retande orsaken ur luftstrupen genom omedelbart påkommande häftiga hostanfall. Om den vanligen tillgripna bultningen i ryggen på den angripne kan bidraga till den främmande kroppens (t. ex. en vätskas) aflägsnande ur luftstrupen torde vara mycket osäkert. O. T. S.
Spasowicz [-såvitj], Wladimir, polsk jurist och skriftställare, född 1829 i Rzeczyca, var 1857--61 professor i straffrätt i Petersburg och 1861--64 lärare vid rättsskolan derstädes, men afsattes med anledning af vissa misshagliga åsigter, uttalade i hans Lärobok i kriminalrätt (1863). S. deltog dock s. å. i en kommission för kriminalprocessens ordnande och är numera en af Petersburgs förnämste advokater, bekant som de anklagades sakförare i högförräderioch nihilistprocesser. Ifrande för en försoning mellan ryssar och polacker, har han i denna anda skrifvit sitt af sjelfständig kritik utmärkta arbete Polska literaturens historia, hvilket utgör en del af Pypins verk »De slaviska literaturernas historia» (1865). Han har derjämte utgifvit flere juridiska och literära flygskrifter samt bestrider omkostnaderna för den polska månadsrevy en »Ateneum» och är framstående medarbetare i det i Petersburg utkommande polska veckobladet »Kraj».
Spastaras död (Grefvinnan Spastaras död) är titeln på ett lyriskt poem af B. Lidner.
Spastisk, med. Se Kontraktur.
Spastisk spinalparalys. Se Lateralskleros och Ryggmärgssjukdomar.
Spatel (af Lat. spatula l. spathula, dimin. af spatha, spade), farmak., ett spadformigt, litet verktyg af tenn, jern, porslin eller glas, till utbredning af plåster m. m. Ett sådant verktyg (äfven kalladt spaktel) begagnas ock af målare.
Spatha, blomhölster, bot., kallas det hylle eller den hylsa med mer och mindre tjocka eller hinnaktiga, ibland träartade väggar, som omsluter en blomkolf eller en eller flere blommor före blommornas utsprickning. Jfr Aroideae, Narcisseae och Palmer. O. T. S.
Spatium, Lat., rymd, tidrymd, mellanrum; boktr., fyllnadstyp, »utslutning», ett stycke stilmassa, användt till att skilja ett ord från ett annat. Blir ett sådant stycke aftryckt, får det benämningen spis ([tecken]) -- Spatiös, rymlig, med stora mellanrum.
Spatt, veter., kallas åtskilliga hos hästar förekommande lidanden i hasleden. Vattenspatt, eller hasledsgalla, benämnes den åkomman, då ledkapseln är mycket utspänd af ledvatten (se Galla), harspatt deremot den, då en ansvällning förefinnes uti den på hasledens bakre yta befintliga böjsenan. Vanligast begagnas dock ordet spatt eller benspatt om en kronisk inflammation uti benhinnan hos de å inre sidan och nedre delen af hasleden befintliga små benen, hvilken inflammation har till följd, att en benväxt å nyss nämnda ställe uppkommer. Det är ofta ganska svårt att afgöra om en häst lider af spatt eller om en för handen varande halta härrör af andra lidanden. Vid rörelser brukar en häst, som har spatt, halta mera i början, men, sedan han gått några hundra steg, försvinner eller minskas hältan. Vid noggrann besigtning af den sjuka hasledens inre yta, genom jämförelse med motstående hasled, kan man ofta förvissa sig om tillvaron af en benutväxt. Den sistnämnda försvinner aldrig, men genom sammanväxning mellan de små benen i nedre delarna af leden kan hältan upphöra.
Orsak till spatt anses vara häftiga ansträngningar. Man kan ej påstå, att sjukdomen är ärftlig; ej häller kan man af hasens form bestämma huruvida det ena djuret lättare skall angripas af spatt än ett annat. Behandlingen afser antingen att minska och om möjligt hafva inflammation, eller ock att främja sammanväxning mellan de angripna benen. I förra fallet användes skarpa salvor eller bränning med glödgadt jern. Sammanväxningen deremot söker man ernå genom att öppna en liten slemsäck, på insidan af hasleden, och afskära en i nämnda slemsäck befintlig sena (den s. k. spattsenan) eller genomskära den benhinna, som bekläder benutväxten eller den s. k. spattknölen. C. A. L.
Spaventa, Bertrando, italiensk filosof, f. 1817, sedan 1861 professor i Neapel, är en af hegelianismens förnämste anhängare i Italien. Hans förnämsta verk, grundadt på det hegelska systemet, utgafs under titeln Principj de filosofia (1867).
Speaker [spikör], Eng., »talare»; engelska underhusets talman, vald af huset sjelft.
Specerier (Fr. épiceries, af Lat. species), sorter, fick under medeltiden den speciella betydelsen kryddor, kryddvaror, hvilken ordet fortfarande har. Bland specerier räknas ej allenast kryddor i egentlig mening, utan äfven socker, honing, te, kaffe o. d.
Special (mest i sammansättningar) och speciel (Lat. specialis), hvad som angår species (se d. o.); hvad som afser någonting visst; särskild. Inom sjöväsendet är special, som substantiv, benämning på en karta i stor skala öfver en trång farled, ankarsättning, hamn (»hamn-special»). I dylika sjökort finnas äfven vanliga förtoningar (afbildningar) af kusten. -- Specialist, person, som sysselsätter sig med viss detalj; särskildt vetenskapsman, som valt en viss gren af vetenskapen till sitt egentliga studium. -- Specialiter, särskildt. --
Källa: Project Runeberg ·
