Sida 355
Storm ...
af salpeter och salmiak, någon gång med en tillsats af kamfer. När lösningen synes klar och de lösta ämnena afsatt sig på bottnen, säges det bebåda vackert väder, medan, när vätskan grumlat sig, fult väder lär vara i antågande. Det behöfver ej påpekas, att instrumentet är alldeles odugligt, om ock meteorologer funnits, hvilka satt tro till dess föregifna egenskaper. R. R.
Stormhatt. 1. Bot. Se Aconitum. -- 2. Krigsv. Se Hjelm 1.
Stormlejdare. Se Lejdare 1.
Stormning, krigsv., kallas i en strid den sista afgörande framryckningen, hvars afsigt är att fördrifva fienden från den plats, af hvilken man vill sätta sig i besittning. I fältkriget fordras för stormningens lyckliga utgång att fienden är tillräckligt bearbetad af den föregående elden, så att han icke kan göra alltför kraftigt motstånd, att stormningen utföres med kraft och af tillräcklig styrka samt att reserver finnas till hands att möta de motrörelser, som fienden kan vidtaga. Efter föregående eld rycker infanteriet fram i hastig takt, och med fälld bajonett utföres stormningen. De afdelningar, som följa främsta linien, ersätta föregående tiders stormkolonner. -- Rörande stormning under fästningskrig se Fästningskrig. C. O. N.
Stormogul (af Pers. moghól, mongol), benämning på herskarna af den dynasti, som omkr. 1526 grundlades i Indien, af Babur, och hvilkas residens var Delhi. Dessa furstar förlorade faktiskt sin makt till engelsmännen redan 1803. År 1857 upphörde de äfven att finnas till namnet. Jfr Indien, sp. 546.
Stormport, sjöv., en vid någon ventil, fönster eller öppning (kanonport) anbragt lucka eller dörr, som i sjögång kan tätt tillslutas och är tillräckligt stark att skydda glaset samt hindra vatten att inströmma i fartyget. Den kallas äfven stormventil eller stormlucka, beroende på dess plats. R. N.
Stormpump. Se Pump.
Stormpålar. Se Palissad.
Stormsegel, sjöv., af gröfsta sorten segelduk förfärdigadt stag- eller gaffelsegel, företrädesvis afsedt att användas då fartyget i storm ligger bi. På större örlogsfartyg hafva stormstagseglen (stagfocken, mesanstagseglet m. fl.) sin egen lösa tackling, som vid dylika tillfällen uppsättes. R. N.
Stormsignal (jfr Signal), rättare Stormvarningssignal, kallas signal, som i vissa hamnar utsättes för att varna de sjöfarande för ankommande stormar. Order om deras hissande utfärdas på telegrafisk väg från den meteorologiska central-anstalt, under hvilken stormvarningsstationen hör. I de europeiska landen begagnas vanligen de af Fitz-Roy införda signalerna, ehuru i något förändrad form. De nu i England brukliga bestå af en kon och en cylinder af 3 eng. fots (0,91 m.) höjd och basdiameter, gjorda af segelduk samt uppspända i ramar, som upphissas på en flaggstång. Af dessa är konen den egentliga signalen, som, alltefter sin ställning, med spetsen nedåt eller uppåt, betecknar sydlig eller nordlig storm (se fig.). Cylindern, som aldrig hissas ensam, utan endast tillsammans med konen, angifver, att den väntade stormen antages blifva mycket häftig. Om natten ersättes detta system af 3 lyktor, ställda i triangelform, hvilka, alltefter som en af dem ligger nedanför eller ofvanför de andra, beteckna detsamma som konen med sin spets nedåt eller uppåt. Nattetid begagnas icke något tecken, som motsvarar cylindern. Vid de tyska stormvarningsstationerna på Östersjö- och Nordsjökusterna begagnas, utom de vanliga signalerna, en sfer för att beteckna ett till sin beskaffenhet icke närmare bestämdt oväder. På några ställen i Norge signaleras stormarna med kula och flaggor. Nord-Amerikas Förenta stater hafva sitt egna signalsystem, med flaggor om dagen och lampor om natten. R. R.
Stormsky, meteor., benämnes den mörka molnbank, som vanligen åtföljer centrum i en cyklonstorm (se Cyklon) under dess rörelse framåt. Denna molnbank är ofta starkt laddad med elektricitet. I stormskyn befinner sig icke sällan rätt öfver centrum en öppning i molnet, hvilken af engelsmännen plägar kallas »stormens öga». Den starka molnutfällningen omkring centrum härleder sig från den derstädes lifliga, uppstigande luftströmningen, hvilken medför vattengasen till de högre, kallare luftlagren, der den i riklig mängd utfälles till följd af den derstädes rådande låga temperaturen. R. R.
Stormströmmar, meteor., kallas de hafsströmmar, som åtfölja cyklonstormarna i de tropiska hafven. Emedan rundt omkring cykloncentrum råda olika vindar i olika väderstreck, framkalla de strömmar i hafvet, som på olika sidor af cyklonen, äfven de, hafva olika riktning. Vindens stora intensitet gör ock, att dessa strömmar blifva tillräckligt starka för att kunna märkas äfven på större afstånd, och det händer derför, att fartyg utanför cyklonens område träffas af en dyning, som leder sitt upphof från en aflägsen cyklonstorm. Uppträdandet af
Källa: Project Runeberg ·
