Sida 394
Sträng ...
sysselsatt till år 1832. Sedan han 1825 på egen bekostnad inrättat en läroanstalt för skogshushållare, förordnades han 1828 till direktör för det statens skogsinstitut, som då stiftades på hans förslag; 1830 blef han tillika styresman öfver ekplanteringarna i riket. Med samvetsgrannt nit skötte han sina åligganden till 1850, då han tog afsked från intendentsbefattningen, och 1854, då han lemnade chefsplatsen vid Skogsinstitutet. Af yttre belöningar erhöll han hofjägmästaretiteln 1820, adelskap 1833 och kallelse till ledamot af Vetenskapsakademien 1838. Död på Djurgården vid Stockholm d. 24 Okt. 1856. S., som kraftigt verkade för allmänt väl genom sitt ordnande af den för Sverige så vigtiga skogshushållningen, gjorde sig särskildt värd tacksam hågkomst genom sina förtjenster om Stockholms Djurgård, hvilken han omdanade från en vildmark till en storartad och välvårdad park. Af S:s värderika skrifter i skogs- och jagtväsendet må nämnas: Förslag till en förbättrad skogshushållning i Sverige (1822; 4:de uppl., med titel: Handbok för skogshushållare, 1846), Skogs- och jagtarkiv för Sverige (1832), Enkla reglor för skogars skötsel (1839) och Svenska foglarna .... ett repertorium för jägare och jagtälskare (s. å.).
Strömafbrytare. Se Blixthjul.
Ström-andslägtet, zool. Se Dykänder.
Ström-ankare, sjöv. Se Ankare 1.
Strömbacka, bruksegendom i Bjuråkers socken, Gefleborgs län, n. om sjön Norra Dellen, är med jernbruk, såg, qvarn samt underlydande såg vid Friggesund och underlydande hemman i närbelägna socknar taxerad till 445,900 kr. S. samt Hedvigsfors bruk och Movikens masugn bilda de s. k. Strömbackaverken och tillhöra »Aktiebolaget Iggesunds bruk» (se Iggesund). Genom ångbåt öfver Dellarna och jernväg står bruket i förbindelse med lastageplatsen Håsta redd vid Hudiksvall. Poststation finnes på platsen. Strömbacka anlades 1742 af bergmästaren Dan. Ahlbom. Dennes svärfar, grosshandlaren P. Strömbeck i Gefle sålde 1756 det efter honom uppkallade bruket till dåv. assessorn, sedermera landshöfdingen P. A. Örnsköld, hvilken derå verkställde betydande utvidgningar. Efter att flere gånger hafva bytt egare köptes S. 1827 af frih. P. A. Tamm på Österby. Genom skogsköp, odlingar och en rationel bruksdrift, som dock sedan fått vika för en större trävarurörelse, höjde denne egendomens värde. Han uppförde äfven Friggesunds såg och inköpte Hedvigsfors 1831. Nu eges S. af ett bolag, som stadfästes 1876 och hufvudsakligen utgöres af hans barnbarn.
Strömberg, Adam Teodor, vitter författare, föddes d. 5 Juni 1820 i Strengnäs, der fadern var lektor. Han blef student i Upsala 1839, men hindrades af medellöshet att omedelbart börja den akademiska kursen och måste försörja sig som informator. Hans egentliga studenttid sammanföll med den i många hänseenden betydelsefulla perioden vid Upsala universitet 1843--48. Det politiska lif, som hos den tidens ungdom gjorde sig mäktigt gällande, hänförde äfven honom. Inom nationslifvet hördes hans röst gerna, och äfven vid flere offentliga tillfällen fann han ord för den rätta stämningen. Detta förde honom i beröring med A. N. Sundberg, B. E. Malmström, C. J. Bergman, J. Nybom, P. J. Petersson och andra ideelt anlagda ynglingar, hvarjämte han ej var främmande för den krets, der Wennerbergs odödliga studentsånger samtidigt började ljuda. Promoverad till filosofie magister 1848, fick han s. å. anställning vid läroverket i Örebro, der han sedan tjenstgjorde dels som extra lärare eller vice kollega och dels tidtals derjämte såsom lärare i gymnastik. 1853 flyttade han till Strengnäs som adjunkt. Prestvigd 1863, efter att under en längre tids ledighet hafva idkat teologiska studier i Upsala, utnämndes han redan 1864, på grund af församlingsboarnas förtroende, till domprost och kyrkoherde i sin födelsestad. 1880 erhöll han fullmakt som pastor primarius i Stockholm och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen, men redan 1881 blef han biskop i Strengnäs stift efter att hafva varit uppförd i första förslagsrummet. Stiftets förtroende hade han förut upprepade gånger erhållit, bl. a. genom att utses till dess ombud vid kyrkomötena 1868, 1873 och 1878. Bland allmänna uppdrag, som S. fick, märkas för öfrigt: uppdragen att vara landstingsman i Södermanlands län 1865--74 och ledamot af Andra kammaren under riksdagarna 1876--78 samt förordnandet att vara ledamot af granskningsnämnden öfver psalmbokskomiténs arbeten och förslag 1883--88. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 promoverades han till teologie doktor. Död i Strengnäs d. 3 Maj 1889.
S. var i synnerhet på äldre dagar ganska verksam som författare. Utom åtskilliga tal och predikningar författade han: Invalidens saga (1852, belönt med Svenska akademiens mindre pris 1851), skaldestycket Holojzin (1857, belönt med Svenska akademiens mindre pris 1856), Iakttagelser rörande skolväsendet i Tyskland (1862, efter en med statsanslag 1861 företagen resa), Geografisk-ethnografisk lärooch läsebok för skolor och vetgirig allmoge (1865), Om församlingen och dess lifsyttringar (1873), Bilder och minnen från södra Mälarstranden (1878), en minnesteckning öfver Laurentius Andreae (1879), Andeliga sånger (1883), en minnesskrift öfver Martin Luther (s. å.), Den heliga striden (1888) och Baldersfesten, dramatisk tidsbild från 8:de årh. (s. å.). -- Hans ståndpunkt i kyrkliga och politiska frågor var i allmänhet konservativ, i den mening nämligen, att hvad som utvecklat sig å ena sidan ur sannt kyrklig tradition och å den andra ur vårt folks historia var honom kärare än det nya och opröfvade.
Strömberg, Hans Jakob, arkitekt, f. i Strömstad 1821, blef student i Lund 1839, men egnade sig hufvudsakligen åt byggnadskonsten under ledning af Brunius. Med 1848, då hans ritningar till akademiska föreningens hus derstädes antogos, framträdde han på en gång ur sin obemärkthet. Byggnaden var ett lyckadt försök att tillämpa Brunius' älsklingsidé, den romanska stilens återupplifvande och tillämpning
Källa: Project Runeberg ·
