Sida 462
Sunnanskog ...
Handel med bomull och säd. Tillverkning af siden och bomullstyger, juvelerarearbeten m. m. S. beskrifves 1514 som »en särdeles betydande hamn». 1572 eröfrades det af stormogul Akbar och blef kejserlig flottstation. 1612 grundade engelsmännen faktorier i S., der portugiser och holländare förut fattat fast fot, och gjorde det till en af hufvudorterna för ostindiska kompaniet. Under 18:de årh. skattades stadens befolkning ända till 800,000 pers., men sjönk betydligt, då Bombays blomstring inträdde. År 1782 kom holländarnas faktori i engelsmännens ego, och 1800 pensionerade de senare naboben af S.
Surbrunn. Se Helsobrunn, sp. 999.
Surcoup [syrkou], Fr., spelt., öfverstick i kortspel. -- Surcoupera, sticka öfver.
Surdas. Se Hindi, sp. 1252.
Surdeg, sådan deg, som redan inträdt i jäsningsprocess och som vid bakning blandas i den nyberedda degen för att bringa denna i jäsning och sålunda göra brödet luckert. Vid jäsningen har en del af den i mjölet innehållna stärkelsen förvandlats till drufsocker, delvis än vidare till vinättika och ättiksyra samt företrädesvis till mjölksyra. Surdegen måste hafva stått några dagar, så att den blifvit tillräckligt syrlig. Bruket af surdeg förekom redan i forntiden hos såväl egypter och judar som greker och romare. I Nya testamentet talas bildligt om den fariseiska surdegen i betydelse af någonting uppblåst och med hänsyftning på det judiska bruket att före påskfesten aflägsna all surdeg ur huset. Jfr Jäsning.
Surdin l. sordin, musikt. Se Dämmare.
Sure. Se Sauer.
Surendalen, dalgång i Nordmöre, Norge, delvis tämligen bred och välodlad. Y. N.
Surf [sörf], Eng., sjöv., strandbränning, den innersta vågen af en bränning eller den, som uppnår sjelfva stranden och dervid åstadkommer ett ramande ljud, som blir starkast på en långgrund strand. Om under stiltje surf förnimmes, betyder det vanligtvis en annalkande storm. För att landa i surf, fordras särskildt dertill konstruerade båtar, lätta, flatbottnade och försedda med sidokölar, samt vanda och skickliga styrare och roddare, för att båten ej skall kantra. R. N.
Sur-gurkträdet, bot. Se Adansonia.
Suriano (Soriano), Francesco, italiensk kompositör af den romerska skolan, född 1549, var kapellmästare i flere kyrkor i Rom och dog 1620. Han skref madrigaler, motetter och mässor.
Suriname. Se Guyana 2.
Surinamin. Se Geoffroya-bark.
Surinamstossan, Asterodactylus pipa Wygler (Pipa americana Laur.), zool., hör till afdelningen tunglösa (Aglossae) inom de stjertlösa amfibiernas ordning (Batrachia) och amfibiernas klass. Kroppen är kort, bred, platt och nästan trekantig, hufvudet bredt, icke afsatt från kroppen och tillspetsadt framåt, frambenen smala och svaga, med fyra fria tår, som i spetsen bära fyra, stjernformigt ställda, hudartade bihang, och bakbenen tjockare, tämligen långa och försedda med fem, genom hel simhud förenade tår. Färgen är ofvan olivbrun eller svartaktig, undertill hvitaktig, med svarta fläckar. Längden stiger ända till 20 cm. Arten är hemma i Guyana och Brasilien. Ungarnas utveckling försiggår på ett egendomligt sätt. Liksom hos de flesta andra grodor sker leken i vatten; men hannen stryker äggen, efter att hafva befruktat dem, på honans vårtbesatta rygg. Der bildas för hvarje ägg en cell, som antager sexkantig form och tillslutes medelst ett lock. I dessa celler kläckas ungarna och genomgå sin förvandling, hvarpå de spränga locken och krypa ut. C. R. S.
Surja (»den lysande»), Ind. mytol., personifikation af solen, var jämte Indra och Agni en af hinduernas mest dyrkade gudomligheter.
Surkulla, bot., folkspråkets namn på Anthemis Cotula L., en grenig, 15--30 cm. hög ört, hörande till nat. fam. Synantherae Juss., kl. Syngenesia L. Namnet härleder sig af blommornas stinkande, syrliga lukt.
Surlet de Chokier [syrle dö sjåkie], Erasme Louis, baron de S., belgisk statsman, född i Liége d. 27 Nov. 1769, blef 1797, sedan fransmännen eröfrat Belgien, administratör för departementet Meuse-inférieure och 1812 medlem af lagstiftande kåren. Sedan konungariket Nederländerna upprättats 1815, invaldes han i generalstaternas andra kammare och blef der en af oppositionens ledare. Efter att för sin ställning till regeringen hafva hållits aflägsnad från riksdagen 1818--28 inträdde han å nyo i densamma sistnämnda år samt talade för Belgiens skiljande från Holland och för revision af grundlagen. År 1830 valdes han till nationalkongressens president och spelade derefter en framstående rol i organisationen af det nya Belgien. Den 24 Febr. 1831 utsågs S. till landets regent, men nedlade sin myndighet d. 21 Juli s. å., då Leopold I:s regering började. Han lefde derefter som borgmästare i Gingelom. Död d. 7 Aug. 1839.
Surma, Finsk mytol., dödens herskare, variantnamn för Kalma (se d. o.). O. G.
Surnia. Se Hökuggleslägtet.
Surnumerär (Fr. surnuméraire, Lat. super-numerarius), öfvertalig, öfvertalig tjensteman, särskildt i fråga om tjenstemännen vid ett regemente.
Surone [-rå-], Sp., en vigt, som förekommer dels i Dominikanska republiken (à 100 libra = 46 kg.), dels i Central-Amerika (à 150 libra = 69 kg.).
Surprenera [syr-], Fr. surprendre, öfverraska. -- Surprenant [-na'ngt], öfverraskande. -- Surpris (Fr. surprise), öfverraskning.
Surra, sjöv., att med flere slag af tåg l. ketting säkert fastbinda tvänne föremål till hvarandra. Tåg, afsedt för surrningar, kallas surrtåg. Jfr Fånga och Naja. R. N.
Surrentum. Se Sorrento.
Surrey [sö'rre], grefskap i England, i v. af Thames skildt från Berks och Middlesex, i ö. begränsadt af Kent, i s. af Sussex och i v. af Hampshire. Ehuru endast det trettionde af Englands grefskap med afseende på ytinnehållet, är det det fjerde till folkmängden, derigenom att Londons södra del (Lambeth, Southwark,
Källa: Project Runeberg ·
