Sida 569
Syd ...
betydande äro Santee, Pedce, Edisto och Combalice. -- Klimatet är mildt och sundt, utom i kärrtrakterna. I kustlandet är jorden utomordentligt fruktbar. Ris af ypperlig beskaffenhet odlas i sumptrakterna; dessutom produceras bomull i stor skala, säd, socker, tobak, frukt af allahanda slag, rotsaker m. m. Vidsträckta skogar upptaga en stor del af statens areal. Vid kusten är i synnerhet palmetto-palmen vanlig. På mineral: guld, silfver, koppar, jern m. m., finnes god tillgång. Industrien, särskildt textilindustrien, är i ständig tillväxt; värdet af statens fabrikat beräknades 1884 till 32,32 mill. doll. Den inre handeln befordras genom några kanaler, störst bland dem Santeekanalen, och ett betydande jernvägsnät. -- År 1880 uppgick folkmängden till 995,577 pers., deraf 391,105 hvita och 131 indianer, år 1890 till 1,151,149 pers. Af de religiösa samfunden äro baptisternas och metodisternas de största. Folkskolornas antal uppgår till omkr. 3,600. Högre undervisningsanstalter äro 2 af staten understödda colleges, deraf 1 for färgade (Claftin college), och 1 militärakademi. Statens guvernör väljes för två år. Lagstiftningsmakten utöfvas af en representation, delad i en senat med 35 på fyra år valda medlemmar och ett representanternas hus med 124 för två år utsedda ledamöter. Till kongressen sändas 2 senatorer och 7 representanter. Statsskuld: 6,57 mill. doll. (1890). Hufvudstad är Columbia, vigtigaste handelsplats Charleston. -- I S.-C. upprättades 1562 en koloni af franska hugenotter under Jean Ribault. Denna koloni förstördes dock inom kort af de i Florida herskande spaniorerna, och först 1667 börjades af engelsmännen en varaktig kolonisation. År 1729 återköpte britiska regeringen ett förut gifvet kolonisationspatent samt delade landet i Nord-Carolina och Syd-Carolina. I frihetskriget tog det senare en liflig del och var en af unionens tretton första stater. År 1860 utgick S.-C., den första af sydstaterna, ur unionen; i det derpå följande inbördeskriget blef det svårt härjadt. En ny författning erhöll staten 1868, samtidigt med att slafveriet inom densamma upphäfdes. En följd af sistnämnda åtgärd blefvo häftiga strider mellan de frigifne, efter makt fikande svarte och de hvite.
Syd-Dakota, en af Nord-Amerikas Förenta stater, bildad 1889 af södra delen af territoriet Dakota (se d. o.). Areal 198,466 qvkm. 328,808 innev. (1890). Af territoriets norra del bildades samtidigt staten Nord-Dakota (74,312 miles; 182,719 innev. 1890).
Sydenham [sa'jdonhäm], sydlig förstad till London, i grefskapet Kent, 9,5 km. från Londonbridge. 26,070 innev. (1881). S., förut en liten, vackert belägen by, blef först bekant genom sina helsokällor. Det har sedan varit en omtyckt boningsort för den rikare medelklassen, men dess egentliga utveckling daterar sig från uppförandet af det s. k. Kristallpalatset. Denna storartade byggnad verkställdes 1852--54 af ett aktiebolag, efter plan af J. Paxton. konstruktör af palatset för industriutställningen 1851, och med användning af det sistnämnda palatsets material. Den är uppförd af jern och glas samt har en längd af 490 m. och en största bredd af 120 m.; midtskeppets höjd är 53 m. och dess spännvidd 36 m. Byggnadskostnaderna belöpte sig till omkr. 1,5 mill. pd. I palatsets hufvudskepp finnes en storartad serie historiska konsthallar (courts), som inrymma afbildningar af olika tidehvarfs karakteristiska byggnader och konstverk, äfvensom en liknande rad af rum för exposition af industriella, i allmänhet till försäljning afsedda, föremål. Dessutom märkas botaniska, zoologiska och etnografiska afdelningar, som åskådliggöra olika lands och folks förhållanden, samt i de öfre gallerierna samlingar af byster af berömda män och af taflor. I palatsets centralskepp befinner sig en kolossal orkesterplats med plats för 4,000 pers.; på ömse sidor af detsamma ligga en konsert- och en operasalong. Mellan hufvudbyggnaden och dess tvänne flyglar märkas vid hvar sin ände ett 86 m. högt glastorn, af hvilka det östra är öppet för allmänheten och erbjuder en storartad utsigt. I den omgifvande trädgården, som terrassformigt utbreder sig öfver en yta af 80 har, resa sig praktfulla fontäner. I förening med Kristallpalatset står en högre bildningsanstalt.
Sydenham [sa'jdönhäm], Thomas, berömd engelsk läkare, född 1624 i Windford Eagle i Dorset, studerade i Oxford från 1642, erhöll 1663 läkarekollegiets tillåtelse att praktisera och vistades derefter i London, hvarest han dog d. 29 Dec. 1689. Trots en framgångsrik praktik betraktades S. af en stor del af sina samtida läkare som en nyhetsmakare och fick först senare det ärofulla tillnamnet »den engelske Hippokrates». I likhet med den store greken såg han i ett troget studium af naturen den enda verkliga grunden för sin vetenskap och betraktade som en läkares egentliga uppgift att understödja naturen i de af densamma framkallade kriserna. Särskildt undersökte han grundligt de epidemiska konstitutionerna och införde en rationellare terapi i febrar. Han gjorde den första diagnosen af skarlakansfebern och gaf den ännu gällande definitionen på danssjukan. Utom åt kopporna, hvilken sjukdom han med framgång behandlade, egnade han sig i synnerhet åt studiet af hysteri och gikt. Hans förnämsta skrifter äro Methodus curandi febres (1666; 3:dje uppl. under titeln Observationes medicae, 1676), Epistolae responsoriae (1680), Tractatus de podagra et hydrope (1683) och Processus integri (1692). Hans Opera omnia utgåfvos af Kühn 1827 och 1844 af den 1843--57 bestående, efter S. uppkallade Sydenham society, som hade till uppgift att publicera medicinska skrifter. S. stod i ett varmt vänskapsförhållande till John Locke, Robert Boyle m. fl. af sin tids ypperste män.
Syd-Holland. Se Holland 2.
Sydhvalen. zool. Se Räthvalarna.
Sydney [si'dne] l. Sidney, hufvudstad i britiska kolonien Nya Syd-Wales, på australiska kontinentens sydöstra kust, vid Port Jackson, en af de vackraste, mest skyddade och rymligaste hamnbukter i verlden. Den af berg omgifna
Källa: Project Runeberg ·
