Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström

Originalsida 644
Originalsida 644
Originalsida 644
Originalsida 645
644–645

Sida 644

Tabasjir ...

saftig massa. Bland hithörande arter har T. utilis W. & Arn., infödingarnas hya-hya i Britiska Guyana och andra delar af det eqvatoriala Syd-Amerika, vunnit den största ryktbarhet under namnet »koträdet», emedan ur dess stam kan uttappas en riklig saft, som i utseende, lukt och smak säges mycket likna verklig komjölk, men är tjockare och mer välsmakande än denna. Denna mjölksaft begagnas såsom näringsmedel och saknar alldeles de skarpa och giftiga egenskaper, hvilka tillkomma flere arter af andra till samma familj hörande slägten, såsom Tanghinia venenifera Poir. och Cerbera odollam Ham. m. fl. Om ett annat berömdt »koträd» se Galactodendron. O. T. S.

Tabernakel (Lat. tabernaculum). Ur det latinska ordets ursprungliga betydelse af skjul, hydda, tält hafva flere olika bibetydelser, särskildt inom den religiösa terminologien, utbildats. Sålunda betecknade tabernaculum hos romarna särskildt den hydda eller det skjul, hvarifrån de officielle spåmännen, augurerna, företogo sina teckenskådningar (auspicia). I öfversättningarna af Gamla test. användes ordet om israeliternas som ett prakttält anordnade nationalhelgedom (»stiftshyddan») under öckenvandringens tid och intill dess att templet uppfördes (se 2 Moseb., kap. 25 o. f.). Inom den kristna kyrkan betecknar tabernakel i allmänhet en af kolonner eller andra fria stöd buren takhimmel, baldakin, t. ex. öfver ett altare, öfver en helgonbild, ett krucifix eller en förnämlig persons plats. Ordet nyttjas derjämte i samma betydelse som sakramentshus och sakramentsskåp samt äfven om den å altardisken stundom anordnade uppsats, i hvilken ett förvaringsrum befinner sig för det heliga brödet (hostian), och som i sin ordning ofta tjenar som fotställ för ett krucifix. Jfr Ciborium. Upk.

Tabes, Lat., upplösning, förruttnelse; tvinsot. -- T. dorsalis, ryggmärgstvinsot. Se Ryggmärgssjukdomar.

Tablatur. Se Tabulatur.

Table [ta'bböl], Fr. (af Lat. tabula, bräde, bord), bord. -- Table d'hôte [dåt], efter orden: »värdshusvärdsbord», kallas på restauranter bord, vid hvilket eller hvilka måltiden (middagen) serveras till bestämdt pris (à prix fixe) och efter en af värden uppgjord matsedel. (Då gästen sjelf väljer sina rätter efter matsedeln, säges han äta à la carte.) -- Table rase [ras], egentl. slät (ograverad) plåt; tomt bord (å hvilket allting blifvit förtärdt eller bortspeladt), »rent hus». Jfr Tabula rasa (under Tabula). -- Table ronde [rå'ngd], »taffelrunden», »runda bordet». Se Artur-sagan.

Tableau vivant, plur. tableaux vivants [tablå viva'ng], Fr., »lefvande tafla», framställning af målningar och plastiska verk genom lefvande personer. Detta sällskapsnöje lär hafva uppfunnits af fru de Genlis (se denna), som vid anordnandet hade hjelp af målarna David och Isabey. Den beryktade lady Emma Hamilton gjorde lycka med att föreställa antika statyer.

Tabletter (Fr. tablette, skifva), farmak., kallas en medikamentsform, som står nära s. k. pastiller. Tabletterna utgöras af små kakor med plana ytor och tillverkas vanligen af någon drog, som innehåller växtslem. Altétabletter (tabulea althaeae) begagnas till lindrande af sveda i halsen och hostretning. O. T. S.

Tabletteri (Fr. tabletterie, af tablette, skifva), sammanfattande benämning på en stor mängd smärre lyx- och beqvämlighetsforemål af elfenben, finare träslag, metall, perlemor, horn, snäckskal m. m., t. ex. solfjädrar, dosor, schatull, schackbräden och -pjeser, promenadkäppar, paraplyskaft, tobakspipor, elddon, statyetter, knappar. Tabletteriets stamort är Frankrike, hvarest det mestadels utgör föremål för husslöjden och det mindre handtverket.

Tablinum, tabulinum (Lat., af tabula, se d. o.), ett rum i den fornromerska bostaden, beläget på insidan af den stora yttre salen eller gården (atrium, cavaedium) samt mellan detta och den inre gården (peristylium), när en sådan förekom. I tablinum förvarades familjedokumenten, räkenskaperna o. dyl.; der voro förfädernas bilder (imagines) uppställda, och der hade husets herre sitt mottagningsoch affärsrum. Med atrium var tablinum förenadt genom en vid öppning, som kunde tillslutas med förhängen. Bakväggen var väl ursprungligen murad, men utgjordes sedermera oftast af breda flygeldörrar. Man kunde sålunda, då förhängena voro dragna åt sidan och dörrarna uppslagna, se genom huset i hela dess längdriktning. Tablinum var emellertid ej ett genomgångsrum, utan förbindelsen mellan den främre och den bakre delen af byggnaden skedde genom en smalare gång (fauces) vid sidan af tablinum. Upk.

Tablå (Fr. tableau, egentl. tafla), med tillhjelp af siffror upprättad öfversigt öfver en affär; sammandragen och lätt öfverskådlig framställning; en mot dekorationsförändring svarande underavdelning af en akt i ett skådespel; effektfull gruppering af (utklädda) personer, afsedd att en kortare stund visas för åskådare. Jfr Tableau vivant.

Tablåkomitén. Se Lagkomitén.

Tabor. Se Tabur.

Tabor (Arab. Djebel Tur), skogbeklädt kalkberg på södra gränsen af det galileiska höglandet i Palestina, omkr. 10 km. s. ö. om Nasaret, 576 m. högt. På dess afrundade hjessa ligga ett latinskt och ett grekiskt kloster, och der fanns af gammalt (redan på Antiochos den stores tid, i 3:dje årh. f. Kr.) och så sent som på korstågens tid en fästning, af hvilken murar ännu synas. Redan Hieronymus antog, att Kristi förklaring egt rum på T.; men af sammanhanget i Mark. 8: 27--9: 30 framgår, att Hermon med större sannolikhet var det berg, som åsyftas i den evangeliska berättelsen. I närheten af T. vann franske generalen Kléber 1799 en seger öfver turkarna.

Tabor, stad i södra delen af Böhmen, vid Luschnitz, en biflod till Moldau, och jernvägen mellan Wien och Prag. 7,413 innev. (1880), de flesta tsjecher. Realgymnasium; landtbruksläroverk. Staden anlades 1420 af husiterna såsom ett förskansadt läger (Tsjech. tábor). Tälten utbyttes sedermera mot hus, men stadsplanen

Källa: Project Runeberg ·