Sida 704
Targowica ...
judiska targumer finnes äfven en samaritansk targum till pentatevken. H. A.
Tarifa, stad i spanska prov. Cadiz på sydligaste punkten (36° n. br.) af Pyreneiska halfön och europeiska fastlandet, nära det smalaste stället af Gibraltars sund, 34 km. s. v. om Gibraltar. 12,234 innev. (1877). Staden är nästan qvadratisk, med smala, krokiga gator, och omgifves af gamla moriska vallar. Klippön utanför staden, Isleta de T. (Isleta de las Palómas), genom en chaussé förenad med T., är starkt befäst och beherskar i viss mån sundet. Den har äfven ett fyrtorn. Ansjovis- och tonfiskfångst samt kustfart äro stadens hufvudnäringar. Traktens apelsiner äro kända för sin sötma. -- T. är romarnas Julia Joza, äfven kalladt Julia Traducta. Sitt nuv. namn (Arab. Djesiret Tarif) har staden fått efter Tarif, Tariks underbefälhafvare, som med den första arabiska krigsstyrkan öfvergick sundet 710. Efter en lång belägring eröfrades staden från morerna 1292 af Sancho IV af Kastilien.
Tariff (Sp. tarifa, af Arab. tarif, kungörelse), förteckning på afgälder; varu- och prislista, taxa; tulltaxa. -- Tarifftraktat, handelsfördrag, som upptager de detaljerade tullsatserna för olika varor.
Tarija [-cha], departement i sydöstra delen af syd-amerikanska republiken Bolivia, vid gränsen till Brasilien, Paraguay och Argentina. Östra och större delen är ett slättland, tillhörande Gran Chaco och nästan uteslutande bebodt af fritt kringströfvande indianer, vestra delen ett bergland på Andernas östra sluttning, med stora skogar, rika betesmarker och odlingsbara fält, som med en mera företagsam befolkning skulle hafva stor framtid för sig. Nu uppgår den bofasta befolkningen till föga mer än 60,000 pers.; antalet vilda indianer skattas till 50,000. Hufvudstaden T., i vestligaste delen, vid Tarija, en af Rio Vermejos källfloder, har omkr. 6,000 innev., de fleste af spansk härkomst.
Tarik, ibn Zijâd, arabisk fältherre, inträngde (710) i Spanien i spetsen för en här af 8,000 man, anlade Gibraltar (egentl. Djebel al-Tarik, »Tariks berg») och krossade vestgotiska väldet genom slaget vid Vejer (icke Jeres) de la Frontera (711). Efter erhållna förstärkningar från Afrika eröfrade han Cordova, Toledo, Astorga m. fl. städer, men blef sedermera afsatt och fängslad af sin öfverbefälhafvare Musa, som var afundsjuk på hans framgångar. Frigifven på befallning af kalifen Walid I, eröfrade han Tortosa och Valencia, men måste 713 lemna Spanien och tillbringa sitt återstående lif i overksamhet. H. A.
Tarim (Turim), största floden i östra Turkestan, uppstår genom föreningen af flere floder, som upprinna från den halfcirkel af berg, hvilka omsluta östra Turkestan i s., v. och n., nämligen Kasjgar Darja (i sitt öfre lopp Kisil-su) från Alai, Jarkand Darja från en högdal mellan Kuen-lun och Karakorum, vid foten af Dapsang, Kotan Darja, som uppstår längre öster ut i samma dal, men når T. endast under sommaren, vidare Ak-su (från Tian-sjan), som stöter samman med Kotan Darja vid dess förening med T., och den från Jyldys-platån kommande Haidu-gol, som flyter förbi staden Kara-sjar och faller ut i sjön Bagratsj-kul, ur hvilken den utgår under namnet Kontsja Darja och förenar sig med nedre T. Åtskilliga af T:s bifloder nå numera ej hufvudfloden, utan förlora sig i sanden eller i sjöar. T. är farbar med ångbåtar från Jarkandoch Kotan-flodernas förening ända till sitt utlopp i Lob-Noor. Vid nämnda förening har T. ett djup af 1--1,5 m. och en bredd af 170 m., närmare Lob-Noor ökas djupet till mer än 4 m. Enligt Przevaljskij kallar traktens befolkning flodens nedre del Lob-Noor och sjön deremot Tsjök-kul (stora sjön) eller ännu oftare Kara-Kosjun (Kara-Kurtsjin).
Tarlatan (härledn. outredd), ett slags mycket lätt och gles bomullsgas, som nyttjas till billigare balklädningar.
Tarmen l. tarmarna, tarmkanalen (Lat intestinum), anat., kallas den långa matsmältningskanalen, som i ormlika krökningar sträcker sig från magsäcken till stolgången (anus). Dess båda hufvudafdelningar äro tunntarmen, som utgår från magsäckens högra ände, och grof- l. tjocktarmen, hvilken såsom »ändtarm» slutar i anus. Tarmens längd uppgår hos menniskan till 6--8 gånger kroppslängden. Morfologiskt omfattar tarmkanalen, utom den nämnda egentliga tarmen, äfven magsäcken och matstrupen, ja i åtskilliga hänseenden jämväl munhålan och svalget. Se vidare Abdomen, Groftarm, Tunntarm och Ändtarm. -- Om åtskilliga sjukdomar hos tarmen se Ileus och Tarmkatarr. Jfr äfven Masksjukdom. G. v. D.
Tarmkatarr, tarminflammation (enteritis), med., en sjukdomsprocess, som hufvudsakligen är lokaliserad i tarmens slemhinna, men äfven i större eller mindre grad kan omfatta öfriga lager af tarmväggen. Sjukdomen framkallas vanligen genom skadliga inflytelser från tarminnehållet. Med dålig föda kunna skadliga ämnen införas i digestionskanalen. Födan och dricksvattnet kunna innehålla bakterier, genom hvilkas verksamhet i tarmen dylika ämnen bildas, och bakterier kunna från tarminnehållet komma in i sjelfva tarmväggen och der utveckla en förderfbringande verksamhet. Tarmkatarr åtföljer ock flere infektionssjukdomar, exempelvis tyfoidfeber (nervfeber). Frätande gifter, såsom syror, alkalier, arsenik, sublimat o. dyl., åstadkomma en mer eller mindre omfattande förstöring af tarmväggen, der de komma i beröring med densamma. Åtskilliga såsom afförande medel använda ämnen kunna förorsaka en häftig retning på tarmväggen. En tarmkatarr kan äfven framkallas genom rubbningar af blodcirkulationen i tarmväggen vid lefver-, hjertoch lungsjukdomar. -- De sjukliga förändringarna äro rodnad och svullnad af slemhinnan, ökad slemsekretion, stundom varbildning. Der slemhinnan förstöres, uppstå sår. Varar katarren längre tid, atrofieras såväl slemhinnan som muskellagret och förlora i funktionsförmåga. De vigtigaste symtomen äro diarré (»durk-lopp», »utsot») och buksmärtor. I svårare fall tillkommer feber. Diarré anses vara ett
Källa: Project Runeberg ·
