Sida 710
Tarsia ...
Helmholtz sedermera kallade differenstoner, se Kombinationston), ett fenomen, som är ovärderligt för åstadkommande af en absolut ren stämning af ett intervall, men deremot visade sig otillräckligt att derpå grunda en hel harmonisk teori, såsom T. i flere oklara skrifter försökte: Trattato di musica (1754), De' principj dell' armonia musicale (1767) m. fl. Men om hans teorier mötte motstånd, så rönte han af sin samtid odeladt erkännande såsom virtuos och lärare, sedan han 1721 blifvit soloviolinist och orkesterchef vid basilikan S. Antonio i Padua, en stad, som han trots lysande anbud icke mera lemnade, utom då han 1723--25 var anställd som kammarmusiker hos grefve Kinsky i Prag. År 1728 grundade han sin högskola för violinspel, ur hvilken Nardini m. fl. utmärkta virtuoser utgingo. Hans konst blef epokgörande för hela det följande violinspelet, särskildt i fråga om stråkföringen. Hans kompositioner spelas ännu af violinisterna. Sjelf utgaf han 24 konserter och 66 sonater jämte L'arte dell' arco. I manuskript efterlemnade han dessutom 125 femstämmiga konserter och nära 50 sonater (flere senare utgifna, bland dem den berömda Trille du diable, som skall hafva blifvit mästaren ingifven af djefvulen änder en dröm). A. L.
Tartrat, farmak., en kemisk förening mellan vinsyra, acidum tartaricum, och en bas. I farmakopén finnas flere tartrat upptagna, t. ex. tartras kalicus (neutralt vinsyradt kali l. kalium-tartrat). t. ferrico-kalicus (vinsyradt jernoxidkali l. kalium-ferritartrat), t. natrico-kalicus (vinsyr. natron-kali l. kalium-natri-tartat l. »Seignettesalt») o. s. v. De nämnda tartraten hafva användning i medicinen: kalioch natronsalterna såsom lösande och urindrifvande, kalium-ferritartratet såsom medel mot bleksot. Om tartras stibico-kalicus se Kräkvinsten. O. T. S.
Tartrimeter (af Grek. metron, mått), ett instrument för mätning af den i en lösning förekommande vinstenen (tartarus).
Tartsche (Ital. och Fornnord. targa, sköld, Fr. targe, Eng. target, ordet är möjligen af arabiskt urspr.), det tyska (och svenska) namnet på en under medeltiden förekommande ryttaresköld, som nyttjades såväl i krig som vid tornérspelen.
Tartschen kännetecknas vanligen deraf att den (i heraldisk mening) högra kantens öfre hälft var djupt inskuren eller insvängd. I denna inskärning hade lansen stöd, då den var lagd till anfall.
Tartuffe [-ty'ff], hufvudpersonen i ett berömdt lustspel af Molière. Efter denna typ har ordet fått betydelsen skenhelgon, lastfull och hycklande sedlighetspredikare.
Tarudant, stad i Marokko, vid Wadi Sus och den stora karavanvägen från Marokko till Timbuktu. Omkr. 30--40 tusen innev. T. har befästningar och en garnison samt kan betraktas som gränsstad i sultanens rike.
Tariltino. 1. By i ryska guvern. Kaluga, nära guvern. Moskvas gräns. Historiskt bekant genom den seger, som ryska hären under Kutusov d. 12 Okt. 1812 der vann öfver en fransk härafdelning under Murat. Denna seger bidrog i väsentlig mån att höja ryssarnas sjelffortroende, men hade ej några vigtigare följder. -- 2. Tysk koloni i Besarabien, grundlagd 1814 af tyska. utvandrare från Polen och uppkallad efter ofvannämnda by. 3,642 innev. (1882).
Tascher [-sje], fransk familj från Beauce, af hvilken den adliga ätten de la Pagerie [dö la pasjöri] är en gren. Namnet T. de la Pagerie-har blifvit verldsbekant genom kejsarinnan Josefina (se denna), som tillhörde denna ätt.
Taschkend. Se Tasjkend.
Tasimeter (af Grek. tasis, spänning, och metron, mått), ett instrument för noggrann uppmätning af spänningar. Gäbbel och Steiner hafva konstruerat tasimetrar, medelst hvilka spänningen bestämmes genom svängningarna hos spända stålband. Vid andra angifvas de variabla torsionsspänningarna i en vefaxel med tillhjelp af ett diagram, liksom vid indikatorn till en ångmaskin. Med Edisons mikrotasimeter kan man på elektrisk väg, med användande af en galvanometer, uppmäta mycket små tryckningar. G. R. D.
Tasji Lumpo. Se Digardsji och Lamaism.
Tasjkend (Taschkend, Taschkent, Tasjkand), hufvudstad i ryska generalguvern. Turkestan i Central-Asien, ligger i prov. Sir-Darjar nära Tjirtjik, omkr. 80 km. från dess förening med Sir-Darja. Staden omgifves af gamla, nu förfallna murar och intager en stor areal till följd af de många trädgårdarna kring de otaliga, bevattningskanalerna. Byggnaderna, hvilka äro af sten och soltorkadt tegel, äro i allmänhet låga. på grund af de täta jordskalf, som hemsöka trakten. Liksom alla gamla städer i Asien är den delad i qvarter (jurt), karakteriserade af innevånarnas olika yrken. Den asiatiska delen af T. hade 1871 omkr. 78,000 innev., till större delen sarter jämte några få usbeker, kirgiser, judar, ryssar och tyskar. Sydöstra delen af staden, det ryska T., från 1865, har snygga, breda gator, kantade med träd och små trefliga hus, omgifna af trädgårdar. 1875 hade ryska T. omkr. 5,000 innev., mest ryssar. Det har ett offentligt bibliotek med en rik samling arbeten rörande Central-Asien, ett observatorium, ett museum, två gymnasier, ett seminarium samt en gren af ryska geografiska sällskapet, hvars publikationer innehålla synnerligen värdefulla upplysningar om Turkestan. Folkmängden i staden och förstäderna beräknas nu till 100,000. Muhammedansk högskola (»medrese»), Beklar-Bek, med omkr. 50 studerande. Innevånarna idka flere olika industrigrenar som hemslöjd, t. ex. tillverkning af väfnader samt jern- och andra metallarbeten; de fleste af dem sysselsätta sig äfven med jordbruk. Handeln är betydligt mindre än förr.
Källa: Project Runeberg ·
