Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström

England. Här må nämnas Still water runs deep, An unequal match, The contested election samt de historiska dramerna Joan of Arc och 'Twixt axe and crown. T. var i flere år konstkritiker i »Times».

Taylor [telör], Bayard, nord-amerikansk reseskildrare och skald, f. i Pennsylvania 1825, genomvandrade 1844--46 delar af England, Frankrike, Tyskland och Italien, upptogs 1848 i redaktionen af »The New York Tribune», gjorde 1849 en färd genom det nya guldlandet Kalifornien och tog hemvägen genom Mejico, reste 1851 uppför Nilen och såg sig om i vestra Asien, sträckte 1852--53 kosan till Indien, Kina och (med Perrys expedition) till Japan, 1856 till Sverige och 1858 till Grekland samt besökte 1874 Egypten och Island (vid detta lands 1000-årsfest). Han var 1863--64 Förenta staternas chargé d'affaires i Petersburg och utnämndes 1878 till Unionens minister i Berlin. Död derst. i Dec. s. å. -- T. hade en ovanlig framgång med sina reseskildringar, hvilka först offentliggjordes i bref till hans tidning och derefter i bokform. Här må nämnas Views afoot (1846), El Dorado (1850), A journey to Central Africa (1854), A visit to India, China, and Japan (1855), hvilka alla upplefvat många uppl., och Northern travel (1857; »Nordisk resa», 1859). Bland T:s diktsamlingar må nämnas Book of romances, lyrics, and songs (1851), de glödande Poems of the orient (1854), hans bäst lyckade dikter, Poems of home and travel (1855), The poets journal (1862) och den ståtliga jubelfestdikten The national ode (1876). Större diktverk i dramatisk form äro den djuptänkta The masque of the gods (1872), The prophet (1874, om mormonismen) och den kulturfilosofiska Prince Deukalion (1877). I hans idyll Lars (1873) är ämnet skandinaviskt. T:s dikter äro välklingande och färgrika samt ega ofta en filosofisk lyftning, som påminner om Shelley. Längst skall dock T:s namn bevaras genom hans ypperliga öfversättning af Göthes »Faust» (bägge delarna, 1870--71). Han skref dessutom några medelmåttiga romaner och ett par insigtsfulla kritiska arbeten (Studies in german literature, 1879) m. m. T. utgaf i 16 bd sina Complete works 1870--78. Hans biografi och brefvexling (»Life and letters») utgåfvos 1884 i 2 bd.

Taylor [telör], Isaac, engelsk prest och filolog, f. 1829, sedan 1885 domherre i York, har skrifvit värdefulla arbeten om ortnamn (Words and places, 1864; flere uppl.), om etruskiska språket, hvilket han anser vara ett agglutinerande icke-ariskt språk (Etruscan researches, 1874, m. m.), samt om olika alfabets upprinnelse. I Greeks and goths, a study ön the runes (1879) vill han visa, att runorna utvecklats ur ett tidigt grekiskt alfabet, som goterna vid Weichsel erhållit från grekiska kolonier vid Svarta hafvet, och i det stora arbetet The alphabet (2 bd, 1883) leder han alla alfabet tillbaka till en primitiv skrift, som fenicerna skulle utvecklat ur egypternas hieratiska skrift. T. kallades till hedersdoktor i Edinburgh 1879 och i Cambridge 1885.

Taylors teorem l. Taylors serie [telörs] kallas efter upptäckaren, Brook Taylor (se sp. 1453), en för den högre analysen grundläggande serieutveckling, hvilken under formen af en potens-serie angifver storleken af den ändring, som en viss funktion undergår, då den oberoende variabeln får en bestämd tillväxt. Genom en obetydlig modifikation häraf (den s. k. Maclaurins serie) kan man också uttrycka en gifven funktion under formen af en potens-serie. Om f(x) är den gifna funktionen, har Taylors teorem följande utseende: f(x+h) = f(x) + h*f'(x) + (h^2/(1*2))f''(x) + .... + (h^n/(1*2...n))f⁽ⁿ⁾(x) + R, der f(x), f''(x), ...., f⁽ⁿ⁾(x) äro funktionens successiva derivator, och R den s. k. resttermen, för hvilken flere uttryck finnas. Ett bland de enklaste är R = (h⁽ⁿ⁺¹⁾/(1*2...(n+1)))f⁽ⁿ⁺¹⁾(x+[delta]), då [delta] är tal mellan 0 och 1. Blir R oändligt liten för n=oo, erhåller man f(x+h) uttryckt genom en oändlig potens-serie. -- Taylors teorem innesluter i sig såsom specialfall ett betydligt antal serieutvecklingar för enklare funktioner, t. ex. e^x, sin(x) o. s. v.; äfven Newtons binomialteorem kan derur omedelbart erhållas. Sättes nämligen f(x)=xⁿ blir f(x)= n*x^(n-1), f'(x)=n*(n-1)x^(n-2), .... f⁽ⁿ⁾(x)=n(n-1)....1, f⁽ⁿ⁺¹⁾(x)=0, och Taylors serie öfvergår således till den välkända formeln (x+h)ⁿ = xⁿ + n*x^(n-1)*h + ((n*(n-1))/(1*2)))x^(n-2)*h² + .... + hⁿ.

Taylors teorem offentliggjordes först i »Methodus incrementorum directa et inversa» (1715), men med en mycket otillfredsställande härledning och på ett sätt, som visade, att Taylor ej sjelf klart uppfattat teoremets stora betydelse. Någon restterm tillades icke af upptäckaren. Den första formen härför (den ofvan angifna) framställdes af Lagrange (1797). Sedermera hafva flere andra uttryck för resttermen blifvit angifna, t. ex. af Schlömilch och Roche, och många olika härledningar af teoremet hafva offentliggjorts, hvarvid äfven de vilkor angifvits, under hvilka detsamma eger giltighet. Åt dessa vilkor egnade man nämligen under 1700-talet ingen större uppmärksamhet, utan antog, att teoremet i allmänhet var giltigt och endast i vissa undantagsfall upphörde att vara användbart. G. E.

Tazett. Se Narcissus, bot.

T-binda, kirurg., binda i form af ett T, nyttjas vanligen vid förband i bäckenregionen. Dess ena del fästes som en gördel kring lifvet; den andra, vanligen tvåklufna delen föres bakifrån mellan låren och fästes medelst nålar vid lämpliga punkter å gördelns främre parti. På detta sätt fixeras de kuddar eller gaskompresser, som bilda det egentliga förbandet. J. E. J-n.

Te (té, the), bot., farmak., betecknar i första rummet de torkade och särskildt beredda bladen af »te-busken» samt den med dessa blad genom pågjutning af kokhett vatten beredda, allmänt bekanta drycken och njutningsmedlet »te». Detta namn tillägges vidare en mängd olika slags aromatiska växtdelar och i synnerhet på dem beredda »infusioner» eller »téer» (t. ex. »te» på fläder-, kamomill- och lindblommor, på