Sida 104
Dammberg, som flyttade kafét till n:o 11 Regeringsgatan, där det höll sig fortfarande lika enkelt, utan stora speglar, utan marmorbord, takmålningar och annan präktig utstyrsel. Hösten 1887 lemnade kaféet sist nämda lokal och slog sig ned i n:o 24 vid samma gata, där efterträdande en af dem som förut följt »Tysta Maris» föredöme.
I den senaste lägenheten har kafét gifvit efter för en nyare tids fordringar och vidtagit åtskilliga förändringar i den tarfliga utstyrseln, men är fortfarande af samma karaktär som förut. Alt går mycket ordentligt till, utan buller och slams, utan cigarrök och utan drickspengar. Uppassningen bestrides fortfarande af unga, tysta och uppmärksamma fruntimmer i tarflig, men snygg drägt. Gästerna äro lika tysta och ordentliga. Man har där ett godt, fastän stillsamt umgänge. Man går icke dit för att lefva vanligt kafélif, utan för att intaga sin kaffefrukost eller sitt aftonté och läsa tidningarna.
Tysta Mari.
Dit gå många fruntimmer. Vi vilja visst icke påstå, att den högre aristokratiens damer söka upp »Tysta Mari», ehuru ej häller sådant vore alldeles omöjligt, men säkert att mången dam af »god societet» icke tvekar att där dricka en kopp kaffe. Stundom komma damerna i stort sällskap, en hel skock af fruntimmers-förmiddags-rumlare. Då deras fränder träffas på Gustaf Adolfs torg, händer det, att de säga till hvarandra:
»Ska’ vi inte gå in på opris och få oss lite frukost?»
Det säga fruntimmer aldrig, men nog inträffar det att de yttra:
»Skulle vi inte gå upp till Tysta Mari?»
Så gå de utan tvekan, dricka kaffe, kanske med påtår, doppa wienerbröd och äta bakelser... hvilken mängd! De ha roligt, sannolikt lika roligt på förmiddagen, som herrarne vid sista punschbuteljen, när det lider mot midnatt i Lagerlunden. Det händer dock, att fruntimmerna hällre gå in till Oscar Berg, den bekante konditorn vid Regeringsgatan, så vida de ej på en och samma dag besöka både honom och Tysta Mari och äfven smaka på de många läckra tårtorna hos Hellbacher i det storeuropeiska hörnet vid Kungsträdgården och Hamngatan eller hos Landelius, hofkonditorn vid Storkyrkobrinken, och titta in på något annat af Stockholms fina konditorier och damkaféer, t. ex. hos Sundell vid Drottninggatan eller hos Sundberg vid Järntorget. Några egentliga pastejbagare har Stockholm ej, men så många flere sockerbagare.