Sida 146

kunna nog också vara morgontidiga, men ha sällan lust eller tillfälle att då skaffa sig rörelse i fria luften. En och annan af dem tager sig en liten morgonridt, vanligtvis dock endast i manegen. Männen göra också någon gång en promenad till häst, men vanligtvis trafva de till fots upp och ned i Kungsträdgårdens alléer, hemta frisk luft på Skeppsholmsbron, en i det afseendet utmärkt lokal, eller vandra långt bort i utkanterna af staden. Sommaren tillbringa de tidtals i skärgården eller vid Mälaren eller på västkusten eller kanske på resor.

Alt det där är dock icke nog. Det inser nya Stockholm och därför gymnasticerar det. Det är gymnastiken, som skall drifva bort den fäderneärfda svagheten samt redan af de nu lefvande skapa ett nytt slägte, göra starka, hurtiga, lefnadsmodiga stockholmare och stockholmskor. Gymnastiken skall först och främst bearbeta våra barn, och därför ha alla offentliga och en stor del enskilda stockholmsskolor nu mera gymnastikundervisning. Men så skall den också taga hand om de äldre. Det berättigade däruti erkännes ganska allmänt.

Vi äro för öfrigt stolta af vår gymnastik. Den svenska gymnastiken är nu verldsborgare och sträcker snart sitt välde till alla bildade folk, men i Stockholm är dess egentliga hem. Det var här som Per Henrik Ling i all sin urnordiskhet dock genom den snillrikt uttänkta kroppsöfningskonsten vardt en förelöpare till nya Stockholm samt redan för några och sjutio år sedan tillämpade det system han förut skapat och som i våra dagar verkar mer än någonsin förr. I gamla Styckgjutaregården på Brunkebärgsåsen stod fädernehuset för den svenska gymnastiken, och där, n:o 19 Hamngatan, har denna ännu sitt fasta hem.

Genom kungl, bref af den 5 maj 1813 uppdrogs åt Ling inrättandet af en gymnastik-undervisningsanstalt i Stockholm och tillades honom ett årligt arvode af 500 rdr banko jämte 400 till inköp af erforderlig »apparelj». Den 25 maj 1814 utfärdades kungl, reglemente för gymnastiska centralinstitutet, som inrättningen redan då kallades.

Det är från det hemmet som vår gymnastik går ut öfver alla land och i främsta rummet sträcker sina verkningar till vårt eget samhälle. Lings närmaste efterträdare, L. G. Branting, hvilken under en lång följd af år uppehöll och ökade institutets anseende, var i sin ungdom kroppsligt svag, men nådde likväl en ålder af 82 år, ett städse minnesvärdt exempel på gymnastikens makt öfver sjukligheten. Han efterträddes af öfverste Gustaf Nyblæus, hvilken redan såsom underlöjtnant, vid tjugutvå års ålder, antagits till underlärare, sedan verkade såsom fäktmästare i Lund och 1862 utnämdes till föreståndare för institutet. Både såsom praktisk ledare och författare har

Skannad sida 146