Sida 153

institutet. Ått han under många år varit badintendent i Lysekil är kändt öfver hela Sverige och hör endast så till vida till nya Stockholm, att det visar, huru våra framstående personer kunna af sin verksamhet dela med sig åt andra orter, fastän den verksamheten äfven i hufvudstaden är ganska vidt omfattande.

»Ett badhus till, och ännu en medico-mekanisk gymnastik!» Det var professor Curmans nya mål, och det uppnåddes. Badhusbolaget anlade en filial vid Stureplanen, och den nitiske hälsofrämjaren fick friare händer vid anordningen än han kunnat ha i det gamla huset vid Malmtorgsgatan. Arkitekterne Isæus och Sandahl ha, såsom förut nämdt, hedern af den vackra fasaden och af väntsalen, under det ritningarna till de inre delarne äro utförda af arkitekten Sundius, men det är fram för alt professor Curman, som med kamrer Lindahls medverkan uttänkt och ordnat alt i sjelfva inredningen, hvilken är af den mönstergilla beskaffenhet, att detta nya badhus uppväcker alla sakkunniga främlingars beundran.

Tomten är omkring 70 fot lång i hnfvudsidan mot Stureplanen samt håller 150 fot inåt. Huset är, utom undervåningen, fyra våningar högt och derifrån utgå två flyglar af tre våningars höjd utom källarvåningen, hvilka flyglar äro i fonden förenade genom en tornartad byggnad, som bland annat innehåller de rymliga vattenreservoarerna som mata hela anstalten.

Ni vill taga ett bad och träder genom hufvudporten (två sidoportar leda till jordvåningen och äro äfven hufvudingångar för tredje klassens badgäster) upp för den breda trappan till den i italiensk stil dekorerade yttre förstugan, på hvars högra sida man finner en personhiss, som går genom alla våningarna, samt inträde till en i renässansstil anordnad lokal, under det att på vänstra sidan fins en hårfrisörs- och barberarelokal samt början af husets hufvudtrappa. Men ni går rakt fram och inträder i en inre förstuga, från hvilken hvälfda, öppningar till alla sidor lemna inträde till de olika badlokalerna. I den förstugan löser ni badbiljetten och får anvisning på hvar badet skall tagas. Klockan fattas kanske något ännu i den bestämda tiden, ty alla bad lemnas på jämn timme. Ni går därför in i stora väntsalen, ett ljust och gladt atrium, prydt med väggmålningar och lefvande växter. Ni slår er ned vid ett bord och betraktar sånggudinnorna, som sväfva på glasfönstren där uppe i öfra våningen samt fägnar edra ögon med öfriga konstnärligt utförda prydnader. Man träffas öfver alt af den i detalj utstuderade konstnärligheten, som varit ledande vid arbetets utförande, tack vare Carl Curmans förmåga och smak, liksom man måste beundra med hvilken skicklighet den inskränkta tomtplatsen användts.

Skannad sida 153