Sida 198
Från kl. 10 till kl. 2 på dagen samt mellan kl. 6 och 8 på aftonen fortgår valförrättningen. Vanligtvis är det ämbetsmän, grosshandlare och deras likar, som rösta på morgonen, då arbetarne däremot infinna sig på kvällen. Midt på dagen äro vallokalerna för det mesta tämligen tomma.
Efter valförrättningens slut återstår för de under hela dagen ganska ansträngda magistratspersonerna det ej lätta arbetet att räkna rösterna för de olika kandidaterne, och det drager ofta långt ut på natten. Morgonen därpå står valets utgång åtminstone i det närmaste angifvet i tidningarna.
Och därmed har Stockholm valt riksdagsmän. Att de valde likväl ej alltid varda riksdagens representanter i Andra kammaren, hör icke till kapitlet om valet, utan beror på helt andra orsaker, t. ex. att en af de valde häftar i gammal, i röstlängden icke anmärkt skuld till det allmänna, hvilken skuld kan uppgå ända till — 11 kr. 58 öre!
Om valet till Första kammaren vet Stockholms allmänhet föga. Det skötes af hrr stadsfullmäktige och kan visserligen föregås af något dryftande i tidningarna samt mellan stadens fäder enskildt, men orsakar inga valmöten eller något slags valrörelse i staden.
Deltagandet i Stockholmsvalet till Andra kammaren tyckes vara i tillväxt. Vid ordinarie valet 1878 aflemnades 4,914 röstsedlar; vid ett partielt val 1879 voro sedlarne 3,426; vid ett annat partielt val 1880 gick antalet till endast 2,780; det ordinarie valet 1881 samlade 6,228 röstsedlar i urnorna; ett partielt val 1882 intresserade så mycket, att 5,031 sedlar aflemnades; vid ordinarie valet 1884 aflemnades 7,502; omvalet i januari 1885 åstadkom 8,261 röstsedlar; i det efter Andra kammarens upplösning 1887 utlysta nya val i april var deltagandet så talrikt, att 10,140 sedlar aflemnades. Vid ordinarie valet i september 1887 var deltagandet något mindre, och 9,534 röstsedlar afgåfvos. De här upptagna siffrorna angifva hela antalet af de i urnorna nedlagda sedlarne, men detta minskas ej mycket af de kasserade, hvilka t. ex. vid valet i september 1887 voro 63.
*