Sida 217
excercisfält, breda gator, höga hus och alt som företrädesvis kännetecknar nya Stockholm. Af de nämda 1,636 hektarerne ligga 206 inom stadsplanen. Folkmängden var 1855 icke fullt 16,000 personer, 1880 något öfver 31,800 samt vid 1887 års slut öfver 43,000 på hela området.
År 1656 beslöts att en kyrka skulle byggas för amiralitetsförsamlingen, hvilken sedan 1629 haft en liten kyrka på Kyrkholmen, där nationalmuseum nu står. Grunden lades 1658. Ritningen var af Jean de la Vallée. Brist på medel gjorde dock att företaget afstannade och icke ånyo företogs förr än 1730 och då efter en af Göran Adelcrantz utarbetad plan, som ändrades något af Nicodemus Tessin och visade en regelbunden åttkant. Fyra pelarpar bilda genom hvalf mot yttermurarne en omgång och uppbära mot det inre en kupol, hvars inre del upplyses af 16 kopplade fönster. Under tiden hade en träkyrka uppförts, 1670, längs Storgatan, mellan n. v. norra kyrkogårdsingången och hörnet af Artillerigatan, och Ladugårdslands befolkning, som då skildes från Jakobs församling och fick magister Jonas Gravander till kyrkoherde, begagnade denna kyrka af trä. Den nya tegelkyrkans byggande påskyndades dock så mycket, att hon kunde invigas den 21 aug. 1737 och fick namn efter Hedvig Eleonora, grundläggarens, Carl X Gustafs gemål. Det tyckes dock som hade man någon tid ämnat kalla kyrkan Karl Gustafs. Den gamla träkyrkan borttogs, men på platsen skräpade en stor och klumpig klockstapel ända långt in i senare delen af vårt århundrade. Den nya kyrkan var fullbordad, med undantag af kupolöfverbyggnaden, hvilken, redan tillhörande den första planen, ej kunde utföras af brist på pengar. Men en allt lifligare önskan gaf sig till känna, att kyrkan måtte förses med en annan öfverbyggnad, mera värdig den för öfrigt vackra byggnaden än den som gifvit upphof åt spenamnet »bränvinspannan», såsom kyrkan benämdes på folkspråket för sin sagda redskap ej alldeles olika taktäckning. Sedan en församlingsbo skänkt 15,000 rdr, framstäldes och dryftades åtskilliga förslag, af hvilka ett, utarbetadt af hofarkitekten Malmberg efter Scholanders ritning, antogs och utfördes i samband med en grundlig reparation af kyrkans inre. Tornbyggnaden började på hösten 1865, verkstäldes af byggmästaren A. P. Nilson, och vid slutet af augusti 1866 var arbetet fullbordadt. I september sist nämda år refs klockstapeln. Det gamla kyrkoherdehuset i hörnet af Ladugårdslandstorg och Storgatan refs 1883, då ett nytt boställshus för församlingens prester uppförts vid Jungfrugatan.
Församlingen är regalt pastorat med en af kungl. maj:t tillsatt kyrkoherde, två af församlingen valde komministrar och två pastorats-adjunkter, jämte ett par af kyrkoherden antagna pastorsadjunkter. Kyrkoherden, d:r G. O. Lagerström, utnämdes 1886. Lönen är 8,000 kr. Hvarje komminister har 4,500 och pastoratsadjunkterne 3,000.
G. O. Lagerström.
***
