Sida 223
Hvilken ofantlig skilnad på tillståndet här 1842 och i vår tid! Efter Scotts fördrifvande funnos här under lång tid nästan inga särskilda bönekapell eller andra gudstjänstlokaler än statskyrkans jämte katolska kapellet, fransk-reformerta kyrkan och judiska synagogan. Och nu ha metodisterna en tämligen stor kyrka med torn och andra högtidliga utrustningar samt fyra andra gudstjänstlokaler; nu ha baptisterna tre stora kapell och tre andra församlingsrum; nu finnas uppbyggelsesalar öfver allt i Stockholm för många religiösa samfund, vare sig inom eller utom statskyrkan, men alla utom statskyrkans kyrkor. De gamla territorialförsamlingarna ha sina gränser lika noggrant utstakade som förr, endast här och där utvidgade; men de gränserna gälla föga, då fråga är att hemta religiös uppbyggelse, ty då begifver sig nya Stockholm hvart det behagar.
***
Det är hvardagsafton, men predikningar och bönemöten hållas öfver alt i staden. Ni kan välja mellan Betlehemskyrkan, där pastor Lindström håller missionsföredrag, och Immanuelskyrkan med pastor Ekman, den förra bekännelsetrogen, den senare lutande åt den Waldenströmska riktningen, men bägge dock inom statskyrkan, och Sankt Paulskapellet, en af metodisternas kyrkor, där pastor Carlsson bjuder på en uppbyggelsestund, och Betelkapellet, i hvilket öfverste Broady kanske predikar eller ock församlingens äldste, pastor Lindblom, eller Salemkapellet, där predikanten Engstrand talar till de trogna, eller Ebeneserkapellet, där pastor Hedberg förkunnar ordet, dessa tre sist nämda baptister, och så har ni kyrkan vid Floragatan och bönesalar litet hvarstädes.
Främst af alla är Evangeliska fosterlandsstiftelsen verksam i nya Stockholm. Man finner hennes medlemmar inom alla klasser och spridda öfver hela staden. Hennes ändamål är att, »efter den nåd Herren gifver», på den evangeliskt lutherska bekännelsens grund befrämja Kristi rikes tillväxt, och de medel hon därtill använder äro ganska djupt ingripande i samhället.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen upprättades i Stockholm 1856. Enligt de nu gällande, 1874 antagna stadgarne, handhafves ledningen af en styrelse, bestående af minst tolf i Stockholm eller dess närmaste omgifning bosatte män af den evangeliskt lutherska bekännelsen. Vid den konferens, som hålles under hvarje årsmöte utgår en tredjedel af styrelsens ledamöter, men kan åter inväljas. Den n. v. styrelsen, som tillsattes i maj 1887, består af f. d. presidenten, grefve T. H. Wrangel, ordf., pastor G. Beskow, vice ordf., kapten, frih. E. Barnekow, generalkonsul C. O. Berg, fabrikör L. P. Gronvall, byggmästar L. M. Elfling, direktör G. Gauffin, godsegaren C. Humble, reseombudet C. J.