Sida 269

Anbringandet af elektriskt ljus på scenen, där det dock skulle vara så behöfligt, är för dyrt för denna teater, ty det lär medföra en kostnad af minst 60,000 kr.

Salongens inredning har under årens lopp undergått en och annan förändring. Ursprungligen funnos ej flere än fyra logerader. De tre öfre raderna voro försedda med 19 loger hvardera, men första raden endast med 12, utom den kungliga logen som upptog nästan hela fonden. Logerna uppburos och skildes från hvarandra genom konsoler som gingo ända fram till bröstvärnen. Första raden hvilade på sex pilastrar.

Salongens golf upptogs till stor del af stående parterr, närmast orkestern, som ursprungligen skall hafva rymt 300 personer och sedermera, ett stycke in på vårt århundrade, lemnade ett, om ock ganska knapt utrymme åt 250.

På ömse sidor om denna parterr låg den s. k. parterre noble med inskränktare antal platser. Dess utom fans inom denna del af salongen amfiteater, motsvarande ett stycke af vår parkett, hvilken kostade lika mycket som första raden och hade 115 platser, samt stora hoflogen, som upptog salongens nästan hela fond, ofvanför amfiteatern.

Först 1815 bygdes femte raden, skiljeväggarne mellan logerna aftogos, stående parterr förvandlades till sittande, med undantag af en obetydlig del närmast orkestern, der stående åskådare funnos ända till 1832. Då vidtogos äfven andra förändringar, och småningom inkräktades alt mera på den kungl. logen. Parterre noble ändrades till helt simpelt stående parterr på begge sidor om nedra amfiteatern (nu parkett), och den parterren erinra sig många ännu lefvande teatervänner. Slutligen togs all stående parterr bort. Nu varande parkett kallades än öfre och nedra amfiteatern, än amfiteater och parkett, till dess den antog namn af öfra och nedra parkett, hvilkas platser säljas till lika pris. Benämningen amfiteater fins numera kvar endast i de två amfiteaterloger som befinna sig under första raden, en på hvardera sidan om öfre parkett.

Mången af det nu lefvande slägtet erinrar sig också amfiteatern med raka, smala bänkar, klädda med blått lärft, hvilket sedermera byttes ut mot bättre tyg i samma färg. Det var från dessa blåklädda långbänkar man åhörde ännu de första föreställningarna af »Profeten» och föll i förvåning öfver solen i den operan. Först under, det Hyltén-Cavallius var teaterdirektör, i senare delen af 1850-talet, afskaffades de raka bänkarne, och stolsrader i svängd form intogo platsen, hvarje stol klädd med rödt schagg, sådana de ännu finnas och utgöra ganska bekväma säten, med lyftmekanik för att lemna förbigående tillfälle att komma fram.

Detta var en högst vigtig förbättring och har kanske lockat mången till förnyade teaterbesök, men lättheten att komma till sin plats, vore denna äfven på midten af stolraden, har kanske förledt till att fördröja ankomsten till teatern, och detta kan ej ske utan att störa många af dem som kommit i rätt tid.

Det är icke så ofantligt länge sedan kungl. logen utvidgades genom förening med hoflogen ofvanför öfre parkett. Däremot borttogs hoflogen i andra radens fond, hvars platser sålunda ökades. Förr var denna hofloge »griljerad», men gallerverket hade försvunnit långt före logen själf. Salongen hade också två andra »griljerade» loger, nämligen avantscenerna under oxögonen. De äro nu borttagna, och oxögonen kallas avantscener. Första radens högra avantscen, med nedgång till scenen, är direktörens loge.

***

Skannad sida 269