Sida 313
Nu äro vi hemma hos musikaliska akademien, hvars »bestämmelse är att främja tonkonsten i hela dess vidd». Om också denna stolta uppgift skulle vara väl vidsträckt, så är akademiens inverkan på Stockholms musikaliska verld dock icke utan betydelse, och genom sitt läroverk öfvar hon inflytande i hela landet.
»År 1771 den 8 september stiftades denna akademi af ett snille på Sveriges konungatron», sade musikaliska akademiens preses, då varande hertigen af Östergötland, i det tal han höll vid årshögtiden den 17 december 1864. Den som bland enskilda personer haft största andelen i akademiens tillkomst var hofkapellmästaren Ferdinand Zellbell, organist i Storkyrkan. Han lyckades intressera åtskilliga konstfrämjare för bildande af en sådan akademi. Bland de förnämsta voro öfverste kammarherren, frih. A. G. Lejonhufvud, riksråderne grefvarne Adam Horn, C. Rudenschöld och N. A. Bjelke, kommerserådet, frih. P. Alströmer, öfverste C. J. von Qvanten, hofsekreteraren L. Lalin m. fl. De anhöllo hos k. m. om stiftandet af en svensk musikalisk akademi.
Afsigten med denna var att skapa en inrättning som på en gång skulle vara ett musikaliskt kollegium och tillika undervisningsanstalt, men i början förfelades detta ändamål, emedan till ledamöter invaldes förnämligast amatörer och högst få musikidkare samt att inga medel funnos för aflönande af lärare. För att afhjälpa sist nämda olägenhet användes behållningen af åtta abonnemangskonserter, som gåfvos 1772 till akademiens förmån. Därmed aflönades lärare i harmoni, sång, klaver- och fiolinspel, men året därpå voro pengarne till ända, och lärarne tjänstgjorde sedan flera år utan lön. »Under det man gjorde alt för den kungl. teatern», anmärker J. P. Cronhamn i sina historiska anteckningar om akademien, »gjorde man intet för akademien och dess skola.»
Akademien förunnades sedan inkomsten af ett lotteri, men måste däraf lemna sex procent till hofkapellet, som förut haft detta lotteri, och procenten förvandlades sedermera till en bestämd afgift af 55 rdr 26 sk. 8 rst. Stundom gaf lotteriet vinst, stundom förlust. Det öfverlemnades slutligen, 1808, till kungl. nummerlotteriet och k. m. beviljade en ersättning af 200 rdr banko. De gamla akademiska lotterihjulen såldes först 1827 och inbragte 32 sk. banko.
A. Rubenson.
V. Svedbom.
Efter många års bekymmer och bristande tillgångar, hvarigenom akademiens läroverk, ehuru Karl Johan 1814 skänkte 10,000 rdr banko, gång efter annan stängdes, fick hon ändtligen ett statsanslag af 1,700 rdr banko, hvilket 1848 ökades till 3,000. Det utgår nu med 44,900 kr. årligen. Hennes öfriga medel hufvudsakligen donationer till stipendier, uppgå till 194,518 kr.
Den enskilda offervilligheten har ofta varit ganska stor, och akademiens ledamöter ha vid flera tillfällen skänkt böcker, musikalier och inventarier. Så
