Sida 314
t. ex. skänkte grosshandlaren J. Mazér († 1847), utom 4,000 rdr banko till det såsom akademiens filialafdelning betraktade »Mazerska kvartettsällskapets» bildande, en större samling stråkinstrument, några förfärdigade af Mazér själf, samt en betydlig musikaliesamling af 800 kvint-, sext-, sept-, okt- och nonetter, öfver 530 symfonier, 500 oratorier och kantater, 228 pianoverk, o. s. v. i alt uppskattade till 30,000 kr. Bland de större donationerna är också Bernhard v. Beskows och hans friherrinnas å 20,000 rdr. rmt samt grosshandlaren Aug. Abrahamsons (fru Euphrosyne Abrahamsons gåfvofond») å 25,000 rdr rmt.
Under mer än hundra år var akademien i saknad af eget hem. Ledamöterne uppläto i början sina egna boningsrum till samlingslokal. Redan 1799 väcktes förslag att inköpa ett hus, men medel därtill funnos icke. Åren 1796—1830 lemnade ridderskapet och adeln nödiga rum i riddarhuset. Under 1830—57 uppläts ett par rum i arffurstens palats, hvarjämte akademien en tid var inhyst i gamla posthuset samt i landskansliets hus. Sedan 1857 var akademien inrymd i hyrda lägenheter i f. d. Kirsteinska huset (nu förvandladt till Hotell W6). År 1850 föreslog professor Cronhamn, att akademien skulle inköpa engelska metodistkyrkan (nu Betlehemskyrkan), och 1860 föreslog direktör C. Sillén (nu akademiens kamrerare), att akademien måtte få begagna teknologiska institutets hus vid Mästersamuelsgatan. Andra förslag afgåfvos äfven. År 1873 framlade konung Oskar II för riksdagen en framställning om egen byggnad för akademien, hvilket utan omröstning bifölls af båda kamrarne, som icke allenast stälde en tomtplats å Blasiiholmen till akademiens förfogande, utan äfven anvisade 190,000 kr. i byggnadsanslag. Ur egen kassa skänkte konungen en betydande summa till byggnadens inredning, hvarjemte k. m. vid 1877 års riksdag äskade till ändamålet 25,000 kr., hvilket ock beviljades.
F. Cronhamn.
J. Günther.
På hösten 1877 tog akademien sin nya, långt ifrån vackra byggnad i besittning, och året därpå försiggick i konungens närvaro högtidlig invigning, till hvilken konservatoriets inspektor Albert Rubenson komponerat en symfonisk inledning för orkester samt Ludvig Norman en festkantat för soli, kör och orkester till ord af Edvard Bäckström. Under senare år ha flere åtgärder vidtagits för den händelse eldfara eller »panik» skulle inträffa, men öfver själfva lärosalarnes mindre ändamålsenliga läge och inrättningar höras ofta klagomål.
Antalet af akademiens svenska och norska ledamöter får ej öfverskrida ett hundra, af hvilka 80 manlige. Vid 1888 års början var antalet 77, bland dem 16 fruntimmer. Högsta antalet utländska ledamöter är 50, utan afseende på kön. De utgjorde vid detta års ingång 43, och bland dem finner man de betydande namnen Garcia, Léonard, Masset, Gade, Hartmann, Gounod, Verdi, Pauline