Sida 406
att en kvinna kan stå i full jämbredd med sin samtids största vetenskapliga förmågor inom det andra könet och såsom universitetslärare uträtta lika mycket som någon manlig professor.
År 1884 kallades fru Kowalevski, enka efter en rysk naturforskare och född i det inre af Ryssland, till professor i högre matematisk analys vid Stockholms högskola. Hon hade då studerat vid Heidelbergs universitet, liksom enskildt för Weierstrass i Berlin och i Göttingen vunnit doktorsgraden. Efter flera år, lyckades hon slutligen med den fullständiga matematiska lösningen af det optiska problemet Om ljusets rörelse i ett kristalliskt medium, hvarpå de största matematiker förgäfves grubblat i långa tider.
Att Stockholms högskolas styrelse var nog fördomsfri att sätta den vetenskapliga dugligheten framför frågan om kön skall lända den styrelsen till evärdlig heder. Under det man ännu på några ställen i Europa icke tillåter en kvinna att åhöra föreläsningarna vid universiteten, bjuder man henne i Stockholm att stiga upp i katedern och undervisa. Vare sig att fru Kowalevski föreläser i högre matematisk analys eller deltager i redigerandet af »Acta mathematica», hvars utgifvare prof. Mittag-Leffler är, framstår hon, enligt alla sakkunniges intyg, såsom en vetenskapsidkare af första ordningen.
De studerande vid högskolan äro dels lärjungar, dels åhörare. Den som aflagt godkänd afgångsexamen vid rikets högre elementarläroverk eger att vid högskolan utan vidare pröfning deltaga i undervisningen, hvilken meddelas dels genom offentliga föreläsningar, dels genom särskild handledning på sätt hvarje ämnes art fordrar. För inskrifning såsom lärjunge erlägges 25 kr. Vidare betalar lärjunge för hvarje läsetermin en afgift af 25 kr., med undantag af den termin, då inskrifning skett. Till de allmänna föreläsningarna kunna äfven andra än högskolans lärjungar erhålla tillträde såsom åhörare mot 10 kr. i termin för hvarje ämne.
Hela antalet inskrifna lärjungar var 240 från högskolans öppnande till vårterminen 1888. Under läsåret 1887—88 studerade vid högskolan 69 inskrifna studenter af båda könen, och 134 besökte föreläsningarna utan att vara inskrifna, således till samman 203. För en hufvudstad är antalet visserligen icke stort, men man måste komma i håg, att högskolan dels ej eger examensrätt, dels ännu representerar endast en fullständig fakultet.
Enligt lärarnes och i synnerhet institutföreståndarnes uppgifter, äro de kvinliga studerande i intet afseende underlägsna sina manlige kamrater, och vid instituten finnas kvinliga lärjungar som utföra maktpåliggande vetenskapliga arbeten.
Såsom förmånligt vittnande för den vetenskapliga verksamheten i allmänhet vid högskolan är bland annat att af de »Meddelanden från Stockholms högskola», som började utgifvas 1883, äro åttiotvå
