Sida 407
uppsatser, alla införda i vetenskapsakademiens skrifter, författade af högskolans lärjungar.
Innan vi taga afsked af högskolan, kasta vi en blick in i lärarnes rum i våningen två trappor upp. Det är en ganska anspråkslös liten sal, i utrustning vida skild från praktrummen i Upsala nya universitetshus. De enda prydnaderna i vår högskolas lärarerum äro två stora porträtt i olja, af hvilka det ena framställer generalkonsul J. W. Smitt, det andra återger dragen af fru Eva Fredrika Hagelstam, född Burenstam, bägge bland högskolans förnämsta gynnare.
Till »gynnare» räknas hvar och en som skänkt minst 5,000 kr., och en sådan hedras på flera sätt. Nyss nämde J. W. Smitt har skänkt 100,000 kr., fru Hagelstam 75,000, nu mera aflidne kapten J. A. Berg 105,000. Den sist nämdes enka, fru Helen Berg, född Pordoe, har gifvit en tafvelsamling, värderad till 100,000 kr. Fru Wilhelmina Hierta, född Fröding, skänkte 100,000, fabrikör J. Michaelson 75,000. Många andra ha gifvit, om icke så stora, dock ganska betydliga summor, och dess utom ha några af L. J. Hiertas arfvingar skänkt en tomt, värd 100,000 kr.
Högskolans fonder uppgingo vid 1887 års slut till 1,285,000 kr., och till och med 1894 erhåller högskolan 40,000 årligen af Stockholms kommun.
***
Vetenskapens förbund med slöjden och bemödanden att därigenom vara mänskligheten till äfven praktisk nytta är ett af samtidens utmärkande drag. Det är också därför som en annan högskola än den nyss skildrade intager en så vigtig plats i nya Stockholm och som de vid henne anstälde vetenskapsmän utöfva ett så betydande inflytande. Tekniska högskolan i Stockholm är till sitt ursprung visserligen icke ny, men i sitt nu varande skick ett foster af den nya tiden.
En »mekanisk skola» inrättades 1798 och sattes i samband med »kungl, målare- och bildhuggareakademien», och skolan erhöll under sin vård en af Kristofer Polhem föranstaltad mekanisk modellsamling eller s. k. laboratorium mechanicum. Efter landtbruksakademiens stiftelse stäldes mekaniska skolan, 1813, under denna akademi, men 1826 upplöstes skolan och ett särskildt teknologiskt institut upprättades. Det omordnades 1846, erhöll stadgar den 22 mars 1867, hvilka ändrades den 23 febr. 1871. I följd af ständernas beslut vid sista ståndsriksdagen förenades institutet 1869 med den praktiska bärgskolan som sedan 1822 varit i verksamhet i Falun. Den 2 mars 1877 utfärdades nya stadgar för tekniska högskolan.
Läroverket består f. n. af fem fackskolor; för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, föreståndare prof. J. E. Cederblom; för kemisk teknologi, föreståndare prof. F. L. Ekman; för bärgsvetenskap, föreståndare prof. A. R. Åkerman; för arkitektur, föreståndare prof. M. Isæus; för väg- och vattenbyggnadskonst, föreståndare prof. P. W. Almqvist. Högskolans lärare för öfrigt äro professorerne F. E. Fogelmarck, A. Lindstedt, C. A. Ångström, J. C. Andersson, G. R. Dahlander, J. O.
