Sida 498
mera liflig. Hvarje figur är iklädd den uniform som i verkligheten begagnats af det eller det regementet under den angifna tiden. Museet har sådana framställningar ända från Karl den elftes tid, t. ex. en fullt utrustad grenadier (handgranatkastare) som visar infanteriets uniform från 1680-talet, hvilken med få förändringar bibehölls till medlet af förra århundradet, efter hvilken tid de olika uniformerna äro fullständigt här representerade vid alla vapen. Flera af dessa uniformer ha burits af namngifne officerare.
Det är rätt egendomligt att på en förevisningsdag i museet se våra nutida uniformer på lefvande soldater uppträda vid sidan af de gamla på Södermans figurer och därmed erbjuda jämförelse mellan förr och nu, mellan forna tiders ofta mera utsirade, men ganska ofta obekväma krigsdrägter och våra dagars enklare samt mera praktiska.
Tydligt synes, att det är med stor förkärlek till ämnet som dessa samlingar ordnats och nu vårdas, och torde man i främsta rummet ha att därför tacka generalfälttygmästaren, frih. Leijonhufvuds varma nitälskan för saken samt kapten Spaks insigter och möda. Den sist nämde har utarbetat en synnerligt rikhaltig och upplysande katalog på ej mindre än 350 oktavsidor, hvilken är till stor nytta vid samlingarnas beskådande. Kapten Spak har också under sin vård det af honom i ett par rum i västra flygeln vid Artillerigården ordnade arkivet som hör till museet och innehåller för krigshistorien upplysande ritningar, planschverk och handskrifter samt en boksamling till handledning vid studerandet på stället af vapenhistorien, och dess utom några porträtt och andra föremål af intresse.
Redan under första året, 1879, då museet likväl hölls öppet endast kort tid, besöktes det af 2,090 personer. Under april—okt. 1880 steg antalet till 5,262. Sedermera minskades det ända till 1885, då den nya lokalen var färdig och samlingarna kunde hållas tillgängliga två gånger i veckan hela året. Antalet utgjorde då 10,800, af hvilka 457 betalande (afgiften är blott 10 öre). År 1886 voro de besökande 7,028, året därpå 8,727, men 1888, då man nödgats vidtaga åtskilliga inskränkningar mot besök af minderåriga, endast 4,882, af hvilka 370 betalande.
***
Från det nutida storstadslifvet förflyttas man hastigt till förgångna tiders förhållanden, om man besöker något af de nu omnämda museerna, men öfvergången från hufvudstadslifvet till landsbygdens seder och bruk är ännu hastigare, om man från Drottninggatans lifliga samfärdsel träder in i en af de låga byggnaderna med numren 71 A. och B., i hvilkas fönster allmogefigurer och andra, mindre vanliga föremål tilldraga sig uppmärksamhet. Vi skåda där