Sida 50
karaktär mer af en stor kasern än af ett enskildt boningshus. Arkitekten är L. Peterson, och A. Lindegren har på ett högst intressant sätt dekorerat förstugorna.
På Västra sidan om Humlegården sträcker sig den med ansenliga hus bebygda Engelbrektsgatan, förr kallad Västra Humlegårdsgatan, där Beskowska skolan har ett stort och präktigt hus i tegel och kalksten. Fasadritningen är af Isæus och Sandahl, men planerna äro uppgjorda af Hj. Kumlin.
Beskowska skolan.
Vid gatans norra ända, där Lill Jans små trähus ännu långt in i senare delen af åttiotalet erinrade om ett förflutet århundrade och där den i sin förlängning ännu icke fulländade Rådmansgatan utmynnar, har enkefru S. A. Whitlock låtit åt sig uppföra ett synnerligt vackert hus i tegel och kalksten. Ritningen är utgången från K. Salins arkitektkontor och där uppgjord af G. Lindgren i en stilart, som kanske närmar sig norditaliensk gotik, men hållen alt för själfständig för att man skulle behöfva ordna in den i något gammalt schema. I allmänhet torde det vara tid på, att de nya byggkonstnärernas verk, då de visa fri personlig uppfattning, icke längre påbördas höra i alt till den eller den bestämda stilen. Årtiondets senare hälft har i det afseendet visat sig frigörande.
Kännetecknande för samma årtionde är ock, att det helt och hållet ändrat karaktären af Stockholms utkanter. Då man går fram åt Vallhallavägen, stadens ytterlinie åt det hållet, och ser den långa raden af höga tegelhus å ena sidan samt skogen helt nära på den andra, finner man hvilken ofantlig förändring staden i största hast undergått. De ruskiga, men måleriska kojorna och tobakslanden ha försvunnit, och Stockholm bygger sina stora hyreskaserner i fem våningar ända ut till skogsbrynet. Så komma stadens alla utkanter att småningom, kanske snart nog, förändras.
Bland Vallhallavägens många hus har ett och annat rätt god arkitektur. Underliga ting förekomma dock, t. ex. en fasad, som uppåt afslutas med en väldig, fristående grupp, framställande Tors strid med jättarne. De senare äro i full fart med stenkastningen, och öfverst lyfter dunderguden sin hammare och står på sin med bockar