Sida 500
i Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas och förevisas. Till denna anstalt öfverlät han eganderätten till hela museet och alla dess tillhörigheter. På samma gång förband Hazelius sig att fortfarande personligen ansvara för museets skuld och möjligen uppstående årliga brist.
Sedan fem personer tillkallats för att jämte Hazelius utgöra museets styrande nämd, underskrefvos stadgarne den 28 april 1880 och i därpå följande månad bildades Samfundet för nordiska museets främjande. Bidraget från detta samfund utgjorde 1887 omkring 10,530 kr.
Museets dyrbara samlingar innehålla ofantliga massor af noggrant ordnade husgerådssaker, klädesplagg, smycken, skrålådor, välkommor, fanor, sigill, mästerstycken, kyrkliga föremål, vapen, böcker, porträtt, och andra minnen af framstående personer. De äro brandförsäkrade till 650,000 kr. och inrymda i öfver åttio rum, fördelade på 8 särskilda våningar, utom en magasinsbyggnad i fem afdelningar och åtskilliga vindar samt boningslägenheter för tjänstepersonalen. Samlingarna uppgå till öfver 58,500 nummer, men ofta omfattar ett nummer hela samlingar af föremål. Af tillsammans 8,858 gifvare ha skänkts 30,284 föremål. Bland dem som skänkt penninggåfvor ha de mest frikostiga varit grosshandlarne O. D. Weinberg (16,500) och N. O. Näs (10,500), apotekaren J. G. Cavalli (10,000), statsrådet H. R. Astrup (5,500), grosshandlarne J. J. Dickson (5,000), W. Kempe (4,180) och frih. O. Dickson (4,000).
Obekvämt och för studerandet af samlingarna hinderligt är att de äro kringströdda i från hvarandra aflägsna lokaler, hvarför man med så mycket större längtan motser den dag, då nordiska museet kan få inflytta i eget hus. I april 1882 skänkte k. m:t besittningsrätt till Lejonslätten å Djurgården att därpå uppföra en byggnad för museet. Täflingsritningar inkommo och bedömdes 1883, men ingen af dem antogs oförändrad, och i början af 1889 var arkitekten G. Clason sysselsatt med en ny byggnadsritning, hufvudsakligen i samma stil som Fredriksborgs slott i Danmark.
Till stärkande af museets byggnadsfond, hvilken bildades 1876 genom allmän insamling och förvaltas af särskild nämd, ha i olika delar af landet anordnats konserter, basarer, sällskapsspektakler samt industri- och konstlotterier. Vid ingången af 1889 utgjordes denna fond dels af museets skattmästare förvaltade medel, 306,690 kr., dels den under särskild styrelse stående s. k. skandinaviskt-etnografiska samlingens byggnadsfond 103,503 kr. eller 410,193 kr. Museets allmänna fond uppgick vid samma tid till 32,600 kr. samt dess pensionsfond till 1,158 kr., alt i runda tal utfördt.
Om den storartade inrättning museet är kan man få bland annat en föreställning, då man erfar, att inköpen, fraktkostnaderna inräknade, sedan museets öppnande uppgått till 244,531 kr., inredningar till 39,974 kr., hyror till 181,596 kr. samt öfriga utgifter (löner, försäkringsafgifter m. m.) till 287,611 kr. eller till sammans 753,712 kr. Inkomsterna ha utgjorts af 647,852 kr. (hvaraf 174,300 i statsanslag, 94,865 inträdesafgifter, 157,819 penningbidrag af enskilda personer,