Sida 602
XXVIII. Bland sjuka och fattiga
vaktmästaretjänsten vid inrättningen, ådagalägger bäst huru nämda sträfvan tillgodogöres. I afseende på själfva anordningarna måste dock brist i ett afseende falla i ögonen på de besökande. Det är att ingen matsal finnes, utom för tjänstepersonalen. I den nyss omnämda förvaltnings- och ekonomibyggnaden finnes ett förträffligt ångkök, liksom där äro byk- och tvättrum, mangel och diskrum samt torkvind som genom en hiss är förenad med tvättstugan. Men från köket hemtas maten upp till logementen, och hjonen intaga sina måltider vid sängarne, äfven om krafterna tillåta ett stort antal att begifva sig till en gemensam matsal. Härigenom främjas ingalunda snygghet och frisk luft i logementen, hvarpå man dock för öfrigt tyckes fästa så stor vigt i denna välgörenhetsinrättning. Men om man icke har något gemensamt rum för den lekamliga födans intagande, har man dock ej glömt ett sådant för ernående af andlig spis, och det rummet har man tagit till i stora mått. Fattighusets ganska vackra kyrka håller 80 fot i längd, är 41 fot bred och nästan lika hög. Den har en god orgel från Åkermanska fabriken.
Hela inrättningen är beräknad för omkring 600 fattighjon. Hösten 1889 funnos där 450, men man väntade då ytterligare 100. Den yta fattighuset upptager är ganska stor. Sträckan åt Åsögatan mäter 491 fot, åt Torkel Knutsonsgatan 475 fot och åt Timmermansgatan 470 fot. Ingen af dessa gator är dock ännu färdig i granskapet af fattighuset, hvilket reser sig tämligen ensamt i de ohyfsade »Rackarebärgen».
***
Långt ner på Björngårdsgatan å Södermalm står en byggnad som otvifvelaktigt skulle tilldraga sig uppmärksamhet, om den funnes vid en mera besökt gata i en folkrikare stadsdel, men nu gömmer sig i denna utkant af Stockholm, ej långt från järnvägens södra sträckning. Om vi träda in på borggården, där alt ser putsadt och fint ut samt därifrån begifva oss till byggnadens inre, mottagas vi af ett vänligt fruntimmer i svart drägt och med den hvita mössa som erinrar om diakonissornas utstyrsel. Hon är också en sådan, fastän icke en af den lutherska bekännelsens å Ersta, utan tillhör de katolska Elisabetsystrarnes orden. Det vänliga fruntimret är syster Andresia, ställets förestånderska, som biträdes af sju andra Elisabetsystrar hvilka tyst och stillsamt här verka i sitt kall. Den nyligen aflidna syster Laurentia, känd som utmärkt sköterska vid fältlasarett, egnade sina sista år åt denna inrättning hvars förestånderska hon var.
Man må dock icke tro, att här är någon särskild katolsk inrättning. Det är Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne, en af de
Källa: Project Runeberg ·