Nya Stockholm

Arbetareföreningen har icke bragt den sociala jämlikhetsfrågan mycket framåt. Hon har dock åt minstone inom arbetsklassen gjort den kvinliga ledamoten likberättigad med den manlige, och inträde i föreningen står öppet för hvarje välfräjdad man och kvinna.

Bland de praktiska medlen till främjande af föreningens syftemål angafs redan för tjugu år sedan också en handelsrörelse för att bereda lättnad i lefnadskostnaderna för arbetare samt en spar- och lånekassa. Försöket med den först nämda misslyckades. Tanken på den senare ledde till förslag om en folklånebank, men förverkligades endast i en pantlånerörelse som förenades med sjuk- och begrafningsfonden, hvilken rörelse dock snart upphörde, hvaremot nämda fond fortfarande utöfvar sin verksamhet.

I föreningens början utgjorde hon ett ganska starkt sammanhållningsmedel mellan arbetarne, och hvarje söndagsafton samt äfven någon gång i veckan samlades ledamöterna nästan mangrant, kan man säga, i föreningslokalen vid Mäster Samuelsgatan och underhöllo sig med läsning och samspråk, men ju mera ledamöternas antal tillväxte, dess mera förlorade sammankomsterna i inre förtrolighet, och man måste vara betänkt på förströelser som kunde tillfredsställa den stora mängden.

Boksamling hade föreningen fått redan tidigt. Närmare upplysningar därom lemnas här ofvan, kap. XVIII, liksom i kap. XX talas om arbetareföreningens föreläsningar, hvilka började redan under föreningens första år. På hösten 1867 bildades en särskild sångkör af både mans- och kvinnoröster, och 1871 antogs en egen musikkår, hvarför föreningen kunnat anordna musikaliska soaréer. Men den stannade ej vid sådana förströelser. Under det första årtiondet af föreningens tillvaro hade hon äfven en teaterafdelning hvilken gaf sceniska föreställningar. Dessa upphörde dock innan åttiotalets början.

År 1872 bildades en »diskussionsskola» som hade sammankomster en eller ett par gånger i månaden, hvarvid alla möjliga ämnen dryftades och intresset för allmänna frågor väcktes och underhölls. Under åtskilliga år på 1870-talet lemnades åt föreningens medlemmar kostnadsfri undervisning i skönskrifning, aritmetik, bokföring och svenska språket, men undervisningen upphörde sedermera. Likaledes var förhållandet med de gymnastiska öfningar till hvilka gymnastiska centralinstitutets lokaler kostnadsfritt upplätos och som lika kostnadsfritt leddes af d. v. löjtnant Balck, men afstannade genom föreningsmedlemmarnes bristande intresse.

För främjande af svensk slöjd och handtverksskicklighet har arbetareföreningen gjort flera bemödanden, och det var äfven denna förening som gaf upphof åt arbetarebostadsföreningarna, enär de första