Sida 692
Grundläggaren af denna stiftelse var Viktor Edvard Lorén, född i Örgryte vid Göteborg den 30 oktober 1857, men tidigt öfverflyttad till Stockholm, där han uppfostrades i rektor J. O. Lefflers hus. Han studerade sedan någon tid vid Upsala universitet samt vid universiteten i Berlin och Leipzig, hufvudsakligen sysselsatt med socialvetenskapliga samt filosofiska ämnen. En bröstsjukdom föranledde honom att länge uppehålla sig i Italien och Algeriet samt på Madeira. I främmande land fattade han planen att egna sin förmögenhet åt den vetenskap, han med varmt intresse omfattat, och då han, i början af 1880-talet, återkom till fosterlandet, medförde han ett testamente som, efter några få förändringar, bevittnades dagen före hans död, hvilken inträffade i Stockholm den 1 december 1885.
Genom detta testamente, som vann laga kraft 1887, anslog Lorén sin förmögenhet, omkring 140,000 kr., åt en stiftelse för främjande af de sociala vetenskaperna. Af denna fond få så väl kapital som räntor användas, och hvad däraf möjligen återstår efter femtio år skall öfverlemnas till svenska statsverket.
Till testamentstagare insattes fruarna A. Ch. Edgren-Leffler och S. Kowalevski, prof. A. Key, d:r J. Leffler och docenten D. Davidson med obegränsad rätt att efter bästa förmåga och öfvertygelse samt utan ansvarsskyldighet använda testamentsmedlen för främjande af de sociala vetenskaperna, med hvilka Lorén förstod i främsta rummet nationalekonomien, särskildt i dess tillämpning på vår tids stora »sociala frågor».
Det var, såsom i ett föregående kapitel omnämts, styrelsen för denna stiftelse, som hösten 1888 här anordnade två serier föreläsningar på franska språket, den ena, sur l’évolution de la famille et de la propriété, hållet af professor M. Kowalevski från Moskwas universitet, den andra, l’individu et l’état dans le domaine économique, af professor L. Beauchet från juridiska fakulteten i Nancy.
Lorénska stiftelsen har också lemnat understöd till undersökningar rörande våra jordbruksarbetares ställning, liksom till studier rörande bostadsförhållanden, till fortsättning af ett sociologiskt arbete, m. m. Dels af Loréns egen boksamling, dels af tillköpta arbeten har, enligt hans önskan, grundats ett bibliotek men som vid utgången af 1880-talet ännu icke var tillgängligt för allmänheten.
***
De nu omnämda stiftelserna äro märkliga uttryck af den nyare tidens sträfvan, men de skulle icke kunna uppnå sitt mål utan den allmänna upplysning som grundlägges af våra skolor, lika litet som hela den stora arbetarerörelsen från 1880-talets Stockholm förmår något utan att stå på en ändamålsenlig undervisnings botten. Allmänna uppmärksamheten har under det senaste årtiondet också riktats alt mera på våra skolförhållanden och i synnerhet på folkundervisningen.
